Genen bakom grankottar har hittats

Det råder brist på förädlade granplantor för landets skogsägare. Detta beror till stor del på granarnas långa ungdomsperiod, som pågår under 20–25 år. De tar alltså god tid på sig att sätta kottar.

Forskare från SLU och KTH har nu kartlagt den genetiska mekanism som styr granens kottsättning.

Granen har en mutation

I en studie har de undersökt acroconagranen som får kottar tidigt och ofta. Genom att analysera vilka gener som är aktiva när knoppanlagen för kottar bildas har de lyckats identifiera den gen som styr kottsättningen.

Studien visar att acroconagranen har en mutation i genen som gör den mer aktiv. Det här leder till att den får kottar tidigt, redan inom ett par år efter sådd och därefter varje år.

Kan användas vid förädling

När arvsanlaget som reglerar kottsättningen nu är identifierat kan  kunskapen användas i förädlingsprogrammen för gran.

Upptäckten kan leda till ökad produktion i de fröodlingar som förser Sveriges skogsägare med förädlade och klimatanpassade granplantor, menar forskarna.

– Vi tänker oss att egenskapen temporärt introduceras i de träd som används i fröodlingarna för att öka kottsättningen där, men att egenskapen därefter korsas bort från de träd som planteras ut i skogen, så att dessa sätter kottar som vanligt, säger Jens Sundström vid SLU och ansvarig forskare för projektet.

Studie:

Cone-setting in spruce is regulated by conserved elements of the age-dependent flowering pathway, New Phytologist.

Kontakt:

Jens Sundström, universitetslektor, Institutionen för växtbiologi vid
Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, jens.sundstrom@slu.se

Olof Emanuelsson, universitetslektor, KTH, olofem@kth.se