Så blir livet i staden om vi når klimatmålen

I den politiska debatten förmedlas ofta bilden av klimatomställningen som en väg kantad av uppoffringar. Men flera forskare tecknar bilden av en vardag som också kan bli bättre än dagens. Och vad som upplevs som bra och dåligt kan variera över tiden.

– Att något blir bättre eller sämre är ju ett subjektivt mått. Normer ändras över tid och det som upplevs som självklart idag kanske inte är det i framtiden. Till exempel att äta stora mängder kött eller att flyga ofta och långa sträckor, säger Jamil Khan, lektor i miljö- och energisystem vid LTH, Lunds universitet.

Jamil Khan forskar om hur olika styrmedel kan göra städer och transporter mer klimatvänliga så att Sverige kan nå klimatmålet om nollutsläpp av växthusgaser år 2045.

Delar av staden blir ”vardagsrum”

Tar vi uppdraget att sänka utsläppen på allvar lär ett skifte ske i synen på vad utemiljön i staden är till för, bedömer Jamil Khan.

I stadsmiljön idag finns ett fokus på transporter. Forskningen pekar på att utrymmena mellan byggnader framöver mer kommer att betraktas som en plats att vistas på – som ett utökat vardagsrum.

Stockholm. Bild: Tomas Williams, Unsplash

För att nå nollutsläpp får fossildrivna fordon ofrånkomligen en mer undanskymd roll i städerna. Även om elbilen slår igenom kvarstår problem med trängsel i städer. Och nya problem tillkommer med batteriernas beroende av miljöskadliga metaller. Mycket talar därför för att bilar i framtiden kommer användas mer sällan och på ett annat sätt.

Vägarna i staden reserveras istället för cyklister och gångtrafikanter och viss kollektivtrafik, bedömer flera experter.

Majoriteten av stadsbor får därför se till att använda muskelkraft, till gagn för hälsan, medan transporter i innerstaden reserveras för utryckningsfordon och personer med begränsad rörlighet som äldre, funktionshindrade och barn.

Max en kvart till det viktigaste

När bilframkomligheten begränsas förändras även stadsplaneringen, enligt Jamil Khan.

– Det pratas ibland om 15-minutersstaden som ett mål. Det betyder att boenden ska kunna nå visst basalt utbud med gång eller cykel på max en kvart. Livsmedelsaffärer så klart, men även idrottsaktiviteter, grönområden, frisör, vårdcentral och caféer.

Milano, Italien. Bild: Adrian Balasoiu, Unsplash.

Stadsdelar blir mer levande

För större städer kan det innebära att stadsdelarnas publika mötesplatser vitaliseras. Dagens utkantstorg med bedagad pizzeria och livsmedelsbutik får i framtiden ett mer varierat utbud.

Jamil Khan får medhåll av Johanna Alkan Olsson som forskar om hållbar omställning vid Lunds universitet.

– När man konkret tittar på frågan om stadsplanering upptäcker man att det finns så många fördelar med att planera staden för mindre trafik. Renare luft, mindre buller och säkrare trafikmiljö, säger Johanna Alkan Olsson.

Enligt Johanna Alkan Olsson bör framtidens kollektivtrafik tydligare inriktas mot boenden utanför staden.

– För den som färdas med bil finns gott om bilparkeringar i utkanten av stadskärnan. Dessa är gratis och kan ge fribiljett till närmaste lokaltrafik, om det skulle behövas.

Grönska och vatten i staden

Också färgskalan förändras i staden: Fler grönytor och blåskiftande kanaler och dammar, mindre gråsvart asfalt och sten. Sådana här ”grönblåa städer” kan minska översvämningsrisken, sänka temperaturen varma sommardagar och gynna den biologiska mångfalden.

– Till skillnad från vad många tror behöver grönblåa städer inte bli så dyra, säger Johanna Alkan Olsson.

Milano. Bild: Daryan Shamkhali, Unsplash

Forskning visar att tunna sedumtak kan fördröja regnvatten och bidra till ökad luftfuktighet. Gräs och blommor kräver tjockare tak, men sådana tror Johanna Alkan Olsson inte så mycket på för svensk del.

– Försök har visat på att dessa tak är tunga och kan vara dyra att renovera. Görs växtlagret tunnare blir det biologiska värdet begränsat. Bättre då att använda taken till solpaneler, säger hon.

Men vill man åt det visuella – gröna växter är trevligare att titta på än asfaltpapp – så kan det vara värt det, tillägger Johanna Alkan Olsson.

Vilken typ av växtlighet som passar i städer beror på.

– Ängar är populärt, men det är svårt att få till vild natur i en stad. Det blir nertrampat och så är det ingen vildmark längre. Ängar passar i naturnära områden där jorden är naturligt mager.

I städer tror Johanna Alkan Olsson att vi kommer att få fler träd, i synnerhet fruktträd.

– De ger mat och det som blir över kan fåglar äta. Omhändertagande av träd och skötsel av dammar ger jobbmöjligheter för personer i behov av omställningsjobb.

Fler träd och nya arbetstillfällen tror också Catharina Sternudd på. Hon är lektor i arkitektur med inriktning mot stadsbyggnad och forskar om hållbara städer.

– Den klimatanpassade staden vimlar av träd! Träd skuggar, sänker övertemperaturer i städer och skapar trivsel, säger hon.

Göteborg. Bild: Jonathan Noack, Unsplash

Mer lagning och renovering

Butiksutbudet påverkas också om den cirkulära ekonomin slår igenom. Vi får fler butiker som lagar elektronik, renoverar möbler och erbjuder andra slags renoveringstjänster, spår Catharina Sternudd.

Fler odlingslotter är också att vänta, liksom mer närodlade livsmedel i staden.

– Det märks redan i det ökade intresset för kolonier och odlingslotter. Det finns en växande skara småskaliga producenter som säljer direkt till hushållen utan mellanhänder, säger Catharina Sternudd.

En hållbar stad kan också betraktas utifrån att vårt arbetsliv förmodligen förändras, enligt Johanna Alkan Olsson.

– Idén om hur ett arbetsliv ska se ut förändras. Vissa yrken passar bättre i vissa livsfaser. Vi trappar ner under perioder. Mycket talar för större flexibilitet och mer fri tid. Då är det bra om det finns en närmiljö som vi vill vistas i.

Artikel från Lunds universitets nyhetsbrev Apropå!