Idén om att “det var bättre förr” och att nutiden präglas av förfall och katastrof är inte ovanlig i politiken. Radikala högerpartier kombinerar ofta sådan nostalgi med idéer om vem som verkligen ska anses tillhöra “folket”, visar forskare i en ny studie.
Forskare från Stockholms och Göteborgs universitet har undersökt hur nostalgi används inom politiken i Sverige och internationellt. Närmare bestämt handlar det om hur populister och radikalhöger använder så kallad nationalistisk nostalgi.
Forskarna har studerat politiska kampanjer i bland annat Storbritannien, Polen, Nederländerna, Libanon, USA och Sverige. I Sverige har de dessutom analyserat parti- och principprogram och artiklar från partitidningar.
Då – en gyllene tidsålder
“Det var bättre förr” är idén som kännetecknar nationalistisk nostalgi, enligt forskarna. Nostalgikerna blickar tillbaka på en tid, ett slags gyllene guldålder, som de föreställer sig var bättre att leva i.
Enligt samma tankegångar har samhället blivit sämre och “något viktigt har gått förlorat”. Det som upplevs som förlorat kan vara välfärd, trygghet, säkerhet, identitet eller möjligheter. Vad politikerna fokuserar på varierar beroende på land, parti och politisk inriktning.
– Bland dagens radikala högerpartier hänger nostalgi ofta samman med idén om dekadens, att nationen har förfallit, främst på grund av utomeuropeisk invandring, och att omedelbar politisk handling behövs för att undvika en annalkande katastrof, säger Jens Rydgren, professor i sociologi vid Stockholms universitet.
Idén om “folket” är central
I Sverige är det ofta tiden för folkhemmets uppbyggnad som idealiseras. Trots att folkhemmet var ett socialdemokratiskt projekt menar forskarna att perioden blir attraktiv för radikalhögern för att den omfattar idén om ett folk och om en svensk identitet.
Det som särskiljer högerpopulisters och radikalhögerns nostalgi från andras nostalgi är just tankarna om vilka som utgör folket, så kallad etnisk nationalism.
– Etnisk nationalism är just att man förstår nationen som bestående av delade komponenter. Folket delar historia och ursprung, kanske också religion och språk, säger Gabriella Elgenius, professor i sociologi vid Göteborgs universitet.
Nostalgi används för att utesluta vissa
Att använda nostalgi för att överdriva likheterna i en befolkning kan vara exkluderande och polariserande, enligt forskarna.
– Det blir en fara om den här likheten används mot andra grupper, vilket sker idag. Nostalgin bidrar till att formulera en retorik som riktar sig mot migranter, att de inte ska vara här egentligen, att de tar resurser från välfärdsstaten och begår brott. Den bidrar till bitterhet och motsättningar i nuet, säger Gabriella Elgenius.
Den nostalgiska retoriken är också missvisande på andra sätt, menar hon.
– Den erbjuder en enklare problemformulering i stället för att adressera de riktiga samhällsproblemen, som socioekonomisk ojämlikhet.
Kontakt:
Gabriella Elgenius, professor i sociologi vid Göteborgs universitet
gabriella.elgenius@gu.se
Vetenskaplig artikel:
Nationalism and the Politics of Nostalgia (Gabriella Elgenius och Jens Rydgren), Sociological Forum.
Bild av Erik Liljeroth, ur Nordiska museets digitala samlingar, licens CC BY-NC-ND 4.0.
