När det gäller fysisk aktivitet har det visat sig extra viktigt med positiv feedback. Ord som “Bra! Snyggt! Utmärkt!” vid återkoppling från tränare kommunicerar mycket mer än bara ord och ger ett pedagogiskt sammanhang.
I en språkvetenskaplig studie har positiv återkoppling i samband med friskvårdsaktiviteter med en personlig tränare undersökts. Inga-Lill Grahn, forskare vid Göteborgs universitet, har tillsammans med Martina Huhtamäki vid Helsingfors universitet följt ett antal deltagares träningstillfällen ihop med personliga tränare.
– Vi är språkvetare och forskar om interaktion, där språket möter våra sociala liv. Vi tittar på hur interaktionen påverkar språket och hur språket påverkar interaktionen, säger Inga-Lill Grahn, forskare vid institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologi.
– Det språkligt speciella med situationen mellan en tränare och en deltagare i friskvårdsaktiviteter är att det är så mycket som pågår, där kroppen bara är en del. Det kommuniceras inte bara genom prat och tonfall utan även genom vad de gör rent fysiskt.
Små ord kan betyda olika saker
Ta exempelvis det lilla ordet ”bra”. Det kan fungera som en positivt värderad återkoppling, när deltagaren utför övningarna på rätt sätt. Men beroende på saker som tonfall och ihop med hur tränaren använder sitt kroppsspråk kan det lika gärna användas för att markera ett skede då man övergår till nästa övning.
Att det ska förstås som att det är dags att övergå till något annat kan signaleras genom att tränaren använder sig av en annan tonhöjd, eller rent fysiskt vänder sig bort.
Kroppspråk och tonhöjd hjälper förståelsen
Det forskarna såg var att även om samma värderande ord användes (som bra! kanon!), visade tränarna engagemang på olika sätt, beroende på om det handlade om en värdering, en uppmuntran, eller om ordet signalerade att det var dags att fortsätta med nästa övning. Vid en markering av en övergång visades ett vagare socialt engagemang genom att tränarna använde sig av en annan tonhöjd, eller rent fysiskt vände sig bort.
– Vi tittar på hur sociala handlingar används i samtalet, hur deltagarna använder sig av kroppsliga resurser som blickar, gester och rörelser, och var i en sekvens som värderingen kommer. Allt detta spelar roll för hur deltagarna förstår varandra, vilket också möjliggör att de kan fortsätta med aktiviteten, säger Inga-Lill Grahn.
Kan hjälpa när orden inte räcker till
Mycket av interaktionsanalysen kan användas tillämpat. Alltså att man kan få ut mer i kommunikationen i professionella verksamheter, utifrån vad forskningen vet om interaktionen mellan människor. I den aktuella studien ligger fokus på friskvård, men mycket har också gjorts och görs inom sjukvård för att underlätta kommunikation med och för människor som lever med sjukdomar som afasi eller demens – för att ta några exempel.
– Det finns mycket inom samtalsgrammatik som inte finns beskrivet. Hur talspråk kan beskrivas med ett interaktionellt fokus. Vi pratar ju inte i fullständiga meningar, men det gör oftast ingenting eftersom vi använder våra kroppar för att göra oss förstådda. Samtidigt ser vi en systematik i talspråket, även om den skiljer sig en del från skriftspråkets.
Forskar vidare om vokaliseringar som stön och stånk
De båda forskarna har i den aktuella studien undersökt hur tränaren och deltagaren gör för att upprätthålla sina roller och för att uppnå ömsesidig förståelse. Studien ingår i det större forskningsprogrammet Interaktion och variation i pluricentriska språk, ett forskningsprogram i samarbete mellan Stockholms universitet, Helsingfors universitet, Åbo universitet och Institutet för språk och folkminnen i Göteborg.
Just nu håller forskarna på med vidare studier på samma material och då handlar det om det som finns i gränslandet mellan språk och ljud, om vokaliseringar som människor ger ifrån sig.
– Ljud som inte är ord men som har en tydlig roll i interaktionen, till exempel pust, stön och stånk. Det är spännande att vi inte bara använder ord utan också ljud när vi interagerar.
Vetenskaplig studie:
Explicit positive assessments in personal training: Their design and sequential and embodied environment,Journal of Pragmatics .
Kontakt:
Inga-Lill Grahn, inga-lill.grahn@svenska.gu.se
