Finland är ständig etta i en välkänd internationell “lycko-rankning”. Sverige och övriga nordiska brukar också hamna högt. Men skulle människor världen över svara annorlunda om sin lycka om frågan ställdes på lite, lite, annat sätt? Mycket möjligt, enligt forskare vid Lunds universitet.
Hur lyckliga är människor i olika länder? Det är ingen enkel fråga att besvara. Men det är en frågeställning som står i centrum för rapporten World Happiness Report som görs av bland annat universitetet i Oxford i Storbritannien.
Mätinstrumentet som används i rapporten kallas Cantril-stegen och formuleras så här:
“Tänk dig en stege med steg numrerade från 0 längst ner till 10 högst upp. Toppen på stegen, 10, motsvarar det bästa liv du kan tänka dig och botten på stegen, 0, det sämsta liv du kan tänka dig. Om du tänker på ditt liv i största allmänhet, var tycker du att du står just nu?”
Finland etta i sju år
Den och ytterligare några relaterade frågor som ställs till invånare i olika länder avgör hur högt ett land hamnar på listan över “världens lyckligaste länder”. Finland har nu har knipit förstaplatsen sju år i rad. Sverige hamnar i senaste rapporten på plats nummer fyra.
Men vad tänker människor egentligen på när de får den här frågan? Det har forskare från bland annat Lunds universitet undersökt.
Forskarna gjorde ett försök med 1 500 personer i Storbritannien. Det visade sig i försöket att frågan om “bästa liv”, som den ställs idag, ofta för tankarna till rikedom och makt. Och det är kanske inte är så som alla definierar lycka och välbefinnande.
Kan bli snäv bild av lycka
– Risken är att vi mäter en snäv rikedoms- och maktorienterad form av välbefinnande, snarare än en bredare definition av lycka, säger August Nilsson, doktorand vid institutionen för psykologi vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
Frågan som den ställs idag inbjuder också sannolikt lätt till “sociala jämförelser”, alltså att man jämför sig med andra människors tillgång till makt och pengar, menar forskarna.
Små förändringar, nya svar
I sitt experiment testade forskarna att justera frågeställningen en smula. De tog till att börja med bort den visuella “stege” som frågan innehåller. Genast blev människors associationer lite annorlunda och de kopplade “lyckofrågan” i lägre grad till makt och pengar.
När forskarna nämnde graderingen ett till tio men tog bort ord som “botten” och “toppen” minskade penga- och makt-associationerna ytterligare.
Istället för att fråga människor om de levde sitt “bästa möjliga liv” frågade forskarna sedan om försökspersonerna levde sitt “mest harmoniska liv”. Då fokuserade personerna i studien i sina svar ännu mindre på makt och rikedom, visade det sig.
Rankningen kan bli annorlunda
När människor fick frågor om “harmoni” i livet, blev de då också mer “lyckliga” på en skala? Hade Finland till exempel hypotetiskt kunnat halka ned till plats 20 i rankningen om man hade ställt frågan på det sättet? Just det har forskarna inte undersökt, men det kan vara så, säger Oscar Kjell, forskare i psykologi vid Lunds universitet.
– Jag tror att det skulle ändra en del. Den här rapporten antyder väl det. Bara när vi tog bort den här “stegen” i frågeställningen ändrades människors tolkningar av frågan lite grann. Exakt hur man ställer en fråga är viktigt. Det här vill vi gärna undersöka vidare.
Ett annat fynd i samma studie är att människor inte nödvändigtvis önskar att hamna högst upp på en lycko-skala.
– Även när vi frågade om sådant som harmoni och lycka i livet var det inte alla som ville vara på tio av tio. Och det är intressant, eftersom forskningen hittills har antagit att nästan alla vill vara på tio, säger Oscar Kjell.
Varför vill de inte vara högst upp?
– Det har vi inte undersökt, så jag kan bara spekulera. Men man kanske tänker sig att det kan bli bättre i framtiden. Så då vill man lämna utrymme för det. Och står man högst upp, kan det vara ensamt där. Det skulle man också kunna tänka sig. Men det vet vi inte.
Tidigare forskning har visat att Cantril-stegen återspeglar människors inkomstnivåer och sociala status i högre grad än vad andra mått på välbefinnande gör. Forskarna vill nu undersöka ämnet vidare i andra länder.
De 20 lyckligaste länderna
- Finland
- Danmark
- Island
- Sverige
- Israel
- Nederländerna
- Norge
- Luxemburg
- Schweiz
- Australien
- Nya Zeeland
- Costa Rica
- Kuwait
- Österrike
- Kanada
- Belgien
- Irland
- Tjeckien
- Litauen
- Storbritannien
Källa: World Happiness Report 2024. Siffrorna avser hur människor graderat “lyckan” i sina liv under åren 2021-2023, enligt den så kallade Cantrilstegen.
– Vår forskning gjordes bara i Storbritannien, så det är viktigt att också göra liknande studier i andra länder, eftersom ämnet är globalt, säger August Nilsson.
Oscar Kjell instämmer:
– Vi får den här effekten i västvärlden, att människor får olika associationer beroende på om frågan handlar om “bästa möjliga liv” eller om “harmoni i livet”. Vi tror att skillnaden skulle bli ännu större i en del andra kulturella sammanhang. Kanske för att man har en annan syn på begreppet harmoni, att man uppskattar det mer. Det är viktigt att vi förstår hur människor själva definierar lycka och välbefinnande.
De 10 minst lyckliga länderna
De 10 sista länderna på listan:
- Zambia
- Swaziland
- Malawi
- Botswana
- Zimbabwe
- Kongo-Kinshasa
- Sierra Leone
- Lesotho
- Libanon
- Afghanistan
Källa: World Happiness Report 2024.
Text: Lunds universitet och forskning.se
Vetenskaplig studie:
The Cantril Ladder elicits thoughts about power and wealth, Scientific Reports.
