Artikel från Karolinska Institutet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Den mest betydande genetiska riskvarianten för svår covid-19, som vi ärvt från neandertalarna, kan kopplas till 27 procent lägre risk att infekteras med hiv, visar en ny studie.

– Det här visar på hur en genetisk variant kan vara ett tveeggat svärd; å ena sidan är den dålig om personen får covid-19 men å andra sidan ger den ett skydd mot hiv, säger Hugo Zeberg, forskare vid Karolinska Institutet och Max Planck Institutet för Evolutionär Antropologi i Tyskland.

Vissa människor blir allvarligt sjuka när de smittas av coronaviruset sars-cov-2 medan andra bara får lindriga symtom eller inga symtom alls. Förutom riskfaktorer som hög ålder och vissa kroniska sjukdomar, som diabetes, bidrar vårt genetiska arv också till vår individuella risk att drabbas av svår covid-19.

Hösten 2020 visade Hugo Zeberg och Svante Pääbo vid Max Planck Institutet att den mest betydelsefulla genetiska riskfaktorn för svår covid-19 är nedärvd från neandertalare.

Våren 2021 studerade samma forskarduo genvarianten i forntids-dna från människor och såg att denna variant hade stigit kraftigt i frekvens efter den senaste istiden. För att vara en genetisk variant som är nedärvd från neandertalare har den blivit oväntat vanlig, vilket tyder på att den har varit gynnsam i det förgångna.

Dålig vid covid-19 men bra mot hiv

– Denna genetiska riskfaktor för covid-19 är så vanlig att jag börjande fundera på om den kunde vara bra för något, till exempel skydda mot en annan infektionssjukdom, säger Hugo Zeberg.

Den genetiska riskfaktorn sitter i en region på kromosom 3 med många gener. I närheten sitter flera gener som kodar för receptorer i immunförsvaret. En av dessa receptorer, CCR5, används av hiv-viruset för att infektera vita blodkroppar.

Hugo Zeberg fann att personer som bar riskfaktorn för covid-19 hade färre antal CCR5-receptorer. Detta ledde honom till att testa om de också hade lägre risk för att bli infekterade med hiv. Genom att analysera patientdata i tre stora biobanker (FinnGen, UK Biobank och Michigan Genomic Initiative) fann han att bärare av riskvarianten för covid-19 hade 27 procent lägre risk att bli infekterade med hiv.

Eftersom hiv uppstod under 1900-talet kan motståndskraft mot hiv inte förklara varför den genetiska riskvarianten för covid-19 blev så vanlig bland människor redan för 10 000 år sedan.

– Nu vet vi att den här riskvarianten för covid-19 ger skydd mot hiv, men det var förmodligen någon annan sjukdom som drev upp dess frekvens efter den senaste istiden, avslutar Hugo Zeberg.

Arvet från neandertalarna

Forskning visar att nedärvda gener från neandertalarna kan vara både bra och dåliga.

2020 upptäcktes att var tredje europeisk kvinna har ärvt receptorn för gulkroppshormon från neandertalare – en genvariant som är förknippad med ökad fertilitet, färre blödningar under tidig graviditet och färre missfall.

Läs mer: Kvinnor som ärvt gen från neandertalare föder fler barn

Samma år visade samma forskare att den som bär på en viss bit dna, nedärvd från neandertalare, har tre gånger högre risk att hamna i respirator om de smittas av coronaviruset.

Läs mer: Genvariant från neandertalare ökar risken för svår covid-19 

Fortsatt forskning visade sen att det också fanns en genvariant som skyddade mot svår covid-19 med 20 procent, ett  arv från neandertalarna som hälften av alla människor utanför Afrika bär på.

Läs mer: Neandertalgener både skyddar och ökar risken vid covid-19 

Nyligen (januari 2022) rapporterade forskarna om ett protein som är unikt för människor, skyddar mot oxidativ stress. Motsvarande neandertalprotein som finns nedärvt hos 1-2 procent av befolkningen i Indien, Pakistan och Bangladesh, ger en flerfaldigt ökad risk för kärlsjukdom och inflammatorisk tarmsjukdom. 

Läs mer: Moderna människan bättre skyddad mot oxidativ stress

Vetenskaplig artikel:

The major genetic risk factor for severe COVID-19 associated with protection against HIV. Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS).

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera