Vill du snabbt få koll på vad vetenskapen säger om klimatet? Klimatforskare sammanfattar det samlade kunskapsläget i en liten skrift på femton sidor. Läget är allvarligt – men inte för sent att agera, skriver forskarna.
I skriften Vetenskapen säger – om klimatet slår forskarna fast att klimatförändringarna redan påverkar varje region på jorden på flera sätt och att framtidens klimat kommer att bestämmas av utsläppens utveckling och klimatkänsligheten.
En av de sakkunniga är Deliang Chen, professor i fysikalisk meteorologi vid Göteborgs universitet, som även var med och skrev IPCC:s (FN:s klimatpanel) senaste rapport som släpptes i början av augusti i år. Han har under sin forskarkarriär på nära håll följt hur kunskapsläget utvecklats inom fältet.
– Första gången jag arbetade åt IPCC var i slutet av 1990-talet. I den rapport som jag medverkade till då skrev man att det var ”troligt” att människan varit den dominerande orsaken till den globala uppvärmningen. I IPCC:s rapport från 2013 stod det att det var ”extremt troligt”. Och den här gången, 2021, skriver organisationen att det ”utan tvekan är mänsklig påverkan” som ligger bakom.
Samsyn om klimatförändringarna
Deliang Chen tror inte att allmänheten är fullt medveten om att forskningen på senare år nått fram till en samsyn om klimatförändringarna. Istället sprids ibland missuppfattningar om att det fortfarande råder oenighet inom vetenskapssamhället om hur det faktiskt förhåller sig.
– Det är viktigt att känna till att det kapitlet är avslutat nu. Det är också viktigt att veta att det inte är för sent att agera och att allt vi gör påverkar klimatet. Ibland hör man att det inte spelar någon roll vad vi gör i Sverige, men det är inte sant. Varje ton koldioxid vi släpper ut har en påverkan.
Vad vetenskapen säger om klimatet – på fem minuter:
- Vi har i decennier haft kunskap om att jorden blivit varmare. De klimatförändringar vi ser idag är utbredda, snabba och allt tydligare. Dessa förändringar saknar motstycke i ett flertusenårigt perspektiv och vissa av dem är unika i ett betydligt längre tidsperspektiv.
- Det är obestridligt att människans påverkan, främst genom utsläpp av växthusgaser, har orsakat en global uppvärmning och andra förändringar i klimatsystemet. Mänsklig påverkan gör också att vissa extrema klimathändelser – inklusive värmeböljor, kraftig nederbörd och torka – blir mer frekventa och intensiva.
- Klimatförändringar påverkar redan varje region på jorden på flera sätt. Många förändringar i klimatet beror direkt på graden av global uppvärmning, men regionalt kan det skilja sig mycket åt från det globala genomsnittet. Exempelvis är uppvärmningen över land större än det globala genomsnittet, och uppvärmningen är dubbelt så hög i Arktis som det globala medelvärdet.
- Även för norra Europa förväntas uppvärmningen fortsätta med gradvis allt kortare och mildare vintrar och längre samt varmare somrar. Frekvensen av kalla perioder och dagar med frost minskar, samtidigt som antalet varma dagar och värmeböljor ökar.
- Den genomsnittliga nederbörden förväntas öka och extrema nederbördshändelser blir vanligare och mer intensiva. Snötäckets utbredning och varaktighet kommer att minska och glaciärerna fortsätta krympa.
- Den relativa havsnivåhöjningen kommer att fortsätta, utom i norra Östersjön, Bottenhavet och Bottenviken, på grund av landhöjningen. Utbredningen av havsis minskar och marina värmeböljor blir vanligare.
- Många förändringar i klimatsystemet är oåterkalleliga och tröga. Koldioxiden som redan har släppts ut orsakar förändringar i världshaven, i markområden med permafrost och i havsnivån – effekter som kommer att kvarstå i tusentals år.
- Vissa förändringar som exempelvis ökande temperatur och förändrad nederbörd kan inte helt hejdas, men kan bromsas genom omfattande minskningar av utsläpp av växthusgaser.
- Att återvända till förindustriella nivåer är omöjligt i ett kort tidsperspektiv. Förmodligen också i ett längre tidsperspektiv.
- Framtidens klimat kommer att bestämmas av utsläppens utveckling och jordens klimatkänslighet, vilken i sin tur beror på återkopplingarna i klimatsystemet. Storleken av framtida utsläpp kan vi styra, däremot inte klimatkänsligheten. Klimatkänsligheten är ett uttryck för hur mycket varmare eller kallare klimatet blir efter en störning av något slag.
- I IPCC:s1 senaste rapport har man lyckats minska osäkerheten i uppskattningen av klimatkänsligheten. Det innebär att projektioner av framtidens klimat vid olika utsläppsscenarier har blivit säkrare.
- Snabba och ihållande minskningar av sothaltiga partiklar, metan och andra växthusgaser skulle inte bara ge en viss minskning av den globala uppvärmningen utan också förbättra luftkvaliteten. En minskning av sulfat och andra reflekterande partiklar skulle också förbättra luftkvaliteten, men dessa partiklars avkylande effekt skulle då samtidigt minska och därmed bidra till en förhöjd uppvärmning.
- Att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader kräver mycket snabba utsläppsminskningar med en halvering av koldioxidutsläppen till omkring 2030, nettonollutsläpp av koldioxid till omkring 2050 samt avlägsnande av koldioxid från atmosfären. Samtidigt måste också andra utsläpp minskas. Utvecklingen i världen idag pekar snarare mot 2,5 till 3 graders uppvärmning, baserat på olika länders planer, beslut och utfästelser – om de genomförs.
Läs mer: Vetenskapen säger – om klimatet
Det är en grupp med framstående klimatforskare, både ledamöter av Vetenskapsakademien och externa experter, som har arbetat fram materialet tillsammans med en redaktör. Det har även granskats av SMHI, Sveriges kontaktpunkt för IPCC.
Fokus på extremväder
– Det vi skriver baserar sig på den senaste IPCC-rapporten och andra publicerade forskningsresultat för Norden. IPCC-rapporten är på nästan 4 000 sidor med 40 sidors sammanfattning på engelska, men vi håller oss till 15 sidor på svenska och försöker förklara på ett populärvetenskapligt sätt. Vi vänder oss till både journalister, beslutsfattare, gymnasieelever och den breda allmänheten, säger Deliang Chen.
Ett särskilt fokus ligger på extremhändelser som skyfall, torka och värmeböljor. Men också på det nordiska perspektivet. Den som läser skriften får bland annat lära sig att temperaturökningen de senaste 160 åren har varit som störst på de nordliga breddgraderna. I Sverige är ökningen nästan dubbelt så stor som det globala medelvärdet på cirka 1,1 grader.
Här kan du ladda ned Vetenskapen säger – om klimatet.
Kontakt:
Deliang Chen, professor i fysikalisk meteorologi vid Göteborgs universitet, deliang@gvc.gu.se
