Signalämne i bajsprov behöver inte betyda tarmsjukdom

6 september 2021
Artikel från Umeå universitet
Ämne: Hälsa & medicin

Ämnet kalprotektin i avföringen används ofta som signal om magtarmsjukdom. Men hos fler än var tredje patient är ett förhöjt värde falskt alarm, visar forskning. Kalprotektin i ett avföringsprov kan kan i stället bero på vanliga läkemedel, till exempel magsårsmedicin.

– Detta är ett viktigt fynd som kan förhindra onödiga undersökningar av friska personer, säger David Lundgren, doktorand vid Umeå universitet.

För många patienter som fått besked om att ett avföringsprov haft förhöjda värden av kalprotektin, visar en så kallad koloskopiundresökning att tarmarna är i helt normalt skick.

Koloskop är ett instrument som består av en cirka 1,5 meter lång mjuk slang som förs in via ändtarmsöppningen, för att upptäcka om det finns inflammation, sår, tumörer eller andra problem i tarmen.

Undvika onödiga undersökningar

Så många som var tredje patient med normal tarmstatus hade förhöjda värden av kalprotektin i avföringen. Dessa personer hade inte heller någon påvisbar förhöjd risk att utveckla tarmsjukdom inom de närmaste tre åren efter undersökningen, visade studien.

För att undvika onödiga undersökningar och minska oron för patienterna är det viktigt att hitta sätt att utesluta magtarmsjukdom hos dessa patienter, menar David Lundgren.

– Man kan fortfarande använda kalprotektin som en faktor vid bedömning av om det finns anledning till fler undersökningar. Men det bör inte vara den enda faktorn utan måste kombineras med en bedömning av om det finns symtom eller annat skäl att misstänka sjukdom i mage och tarm, säger David Lundgren.

De aktuella studierna visar att om det saknas symtom eller annan misstanke om sjukdom i magsäck eller tunntarm, behöver ingen ytterligare undersökning utföras i denna patientgrupp enbart med kalprotektinfyndet som grund, visar studierna.

Magsårsmedicin höjer kalprotektinvärdena

De visar också att exempelvis läkemedel med protonpumpshämmare, som är vanligt i läkemedel mot magsår och magkatarr, kan orsaka stegrade kalprotektinvärden. Det är sedan tidigare känt att även ålder och antiinflammatoriska läkemedel också kan leda till förhöjda kalprotektinvärden, men det gick nu att se att det fanns en ännu starkare koppling mellan förhöjda värden och protonpumpshämmare.

Fler fynd om magtarmsjukdom

Personer med tarmsjukdomen ulcerös coli har inte mer av irritabel tarm jämfört med friska, när slemhinnan väl är läkt, visar en av studierna för för avhandlingen.

Kalprotektin i avföring är en bra markör för läkt slemhinna, men även lätt förhöjda kalprotektinvärden korrelerar med diarré. Därför är det viktigt att förstå att IBS-symtom kan vara orsakade av låggradig inflammation och behandlingen då kan behöva intensifieras, är en annan slutsats.

I studien upptäcktes även förhöjda inflammatoriska markörer i blodet hos patienter med inflammatorisk tarmsjukdom 1 – 15 år före diagnos. Det kan leda till att man i framtiden kan hitta och sätta in behandling tidigare i denna patientgrupp och på så sätt få en bättre prognos.

Tre av studierna för avhandlingen är baserade på data från 1263 patienter som genomgått koloskopi vid endoskopienheten i Umeå. Förutom koloskopiundersökningen har deltagarna lämnat fekalt kalprotektin, besvarat frågor om aktuell medicinering och fyllt i självskattningsskalor avseende till exempel funktionella tarmbesvär. Den fjärde studien är en observationsstudie med data från Västerbottenprojektet och mammografiscreeningkohorten. Blodprov sparade i biobanken från patienter som finns med i dessa två kohorter och som senare utvecklat inflammatorisk tarmsjukdom har analyserats avseende CRP (protein i blodet som kan användas för att undersöka om det finns en infektion eller en inflammation i kroppen), albumin (blodets vanligaste protein) och kalprotektin.