Tema

Bättre för fåglar att skapa flera små våtmarker än en stor

Våtmarker är viktiga för fågellivet, det vet man. Men har våtmarkens utformning någon betydelse för antalet arter, hur många häckande par det finns och antalet ungar? Det har forskare vid SLU undersökt.

Sedan 1900-talets början har 60–70 procent av världens våtmarker försvunnit på grund av utdikning inom jordbruket och urbanisering. Det är bland annat ett problem för alla de fåglar som trivs i våtmarker. För att vända trenden har många länder, däribland Sverige, satsat stora summor pengar på att skapa nya våtmarker. Trots detta saknas storskaliga utvärderingar av hur egenskaper hos skapade våtmarker och det omgivande landskapet kan kopplas till mångfald av fåglar och framgång vid häckning. Det vill forskare vid SLU i Uppsala ändra på.

Inventerade fåglar

Forskarna har besökt 89 skapade våtmarker i Uppland vid två tillfällen i maj, när fåglarna börjat häcka, och två tillfällen i juni–juli, när de föder upp ungarna. Antal fåglar, ungar och par inventerades.

– För att avgöra vilka fåglar som var ett par tittade vi på deras beteende – bobyggande, uppvaktning och revirhävdande, säger Ineta Kačergytė.

De vanligaste arterna var gräsand, sothöna och knipa, men det fanns också lite ovanligare arter som årta, svarthakedopping och brunand. Forskarna jämförde fågelförekomsten på varje plats med andra data om våtmarken (djup, storlek, form, vegetation) och omgivningen (stads-, skogs- eller jordbrukslandskap).

Gräsandshona med ungar.

Gräsandshona med ungar. Förmodligen är det hennes egen kull plus en som hon har ”adopterat”. Hos kniporna (och andra änder) förekommer även boparasitism där honor dumpar ägg i andra honors bon. Även det kan leda till onormalt stora kullar av ungar. Bild: Ineta Kačergytė

– Vi såg bland annat att artrikedomen var högre i våtmarker med grunda stränder och lägre i våtmarker som var igenväxta med vass och omgivna av träd. Det är i linje med dagens rekommendation om hur man bäst skapar våtmarker, säger Ineta Kačergytė.

Att häckningen är mindre framgångsrik i våtmarker som är omgivna av skog kan bero på att sådana våtmarker ofta är näringsfattiga och inte erbjuder lika mycket föda för våtmarksfåglar. Men också skillnader i skötsel av våtmarker i skog respektive jordbrukslandskap kan spela in.

Fler ungar i små våtmarker

En viktig slutsats handlar om storleken på våtmarkerna. Det finns fler arter, häckande par och ungar i en enskild stor våtmark än en liten våtmark. Men om man istället jämför den stora våtmarken med många små (av samma totalarea) är det ungefär lika många arter och par – men fler ungar – i många små.

– Det är kanske inte så förvånande, eftersom det på sätt och vis finns fler habitat. De små våtmarkerna har tillsammans en längre strandlinje och det är en miljö där många arter söker föda. De erbjuder också mer varierade livsmiljöer eftersom varje vårmark har lite olika förhållanden. Dessutom minskar risken för konflikter bland starkt revirhävdande arter när de har fler platser att sprida ut sig på i landskapet, säger Ineta Kačergytė.

Eftersom små våtmarker är billigare att anlägga så kan det också vara mer kostnadseffektivt att satsa på sådana.

Så skapas en våtmark

Att skapa en våtmark handlar vanligtvis om att gräva en sänka och fylla den med vatten – i vissa fall ansluts andra vattensamlingar via diken. Ibland skapas öar eller liknande i våtmarken. En del av de skapade våtmarkerna i studien hade en historia som våtmark men de hade dränerats för att användas som åker eller för skogsbruk.

Vetenskaplig artikel:

Evaluating created wetlands for bird diversity and reproductive success, Biological Conservation.

Kontakt:

Ineta Kačergytė, doktorand på institutionen för ekologi, SLU, ineta.kacergyte@slu.se, Tomas Pärt, professor på institutionen för ekologi, SLU, tomas.part@slu.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Bättre för fåglar att skapa flera små våtmarker än en stor

 lästid ~ 3 min