Tema

Arbetsmiljöproblem bakom stress hos grisar på väg till slakt

Varje år transporteras 2,5 miljoner grisar till slakt i Sverige – av ett hundratal chaufförer.  Problem i arbetsmiljön ger förslitningsskador och stressade djur, visar en studie om gristransportörers arbetsvillkor.

Att transportera grisar är ett relativt omväxlande jobb. Och transporterna är en viktig länk i produktionskedjan av griskött för mänsklig konsumtion. Särskilt i industriella länder där utvecklingen har gått mot större men färre gårdar och slakterier.

De som gör jobbet, gristransportörerna, har ett stort arbetsengagemang och tilltro till sin egen förmåga, visar en undersökning gjord av forskare vid SLU, Lunds universitet och University of Melbourne. Men den visar också att det finns hinder i arbetsmiljön för att chaufförerna ska kunna utföra sina uppgifter enligt konstens, och lagens, alla regler.

Tydlig lagstiftning säger bland annat att djur som drivs till transporter ska fösas, inte slås på. Däremot har det fram till nu saknats dokumenterad kunskap om under vilka arbetsvillkor de svenska chaufförerna arbetar under, menar forskarna bakom undersökningen.

Fordon med tre eller fyra våningar

Beroende på avstånden mellan gårdar, och mellan gårdar och slakterier, genomför en chaufför vanligtvis mellan en och sex lastningar per dag och en eller flera lossningar samt fordonstvätt.

Dagens slakttransport görs vanligtvis med moderna tre- eller fyravåningsfordon, som har en osäkrad last med hög tyngdpunkt. Särskilt vid lastning och lossning uppstår det stressande situationer för grisarna. När grisarna drivs hårt vid transport, blir följden stressade djur. Grisarnas välfärd blir lidande och köttet får sämre kvalitet. I värsta fall leder det till kasserat kött.

Chauffören ansvarar för grisarnas välfärd från stunden de lastats på bilen tills de har lossats och de har tillsammans med lantbrukaren delat ansvar att inte lasta djur som inte är i lämpligt skick.

Konflikter med lantbrukare

Konflikter med lantbrukare förekommer när chaufförer avvisar grisar som inte bedöms vara i transporterbart skick. Chaufförerna uppger också en stress kopplad till att besiktningsveterinärer bedömer grisar på olika sätt, samt till bristande information om vad som egentligen är lagligt.

Ibland kan det vara svårt att följa gällande regelverk för kör- och vilotider samt bestämmelser om maximal tid som djur får transporteras. Vid en utdragen lastning eller oväntat dåligt väglag äts kör- respektive lastningstiden upp, vilket ökar risken för att antingen den ena eller andra lagen överskrids.

Utöver detta riskeras raster att registreras under tvätt, för att bilen har stängts av, vilket är en tydlig konflikt mellan säkerhet och praxis.

Krav på ökad effektivitet

Många av de faktorer som påverkar arbetssituationen – som delvis är kopplade till branschens strävan efter ökad effektivitet i produktionskedjan och till konkurrensen mellan åkerier – är svåra för enskilda anställda att påverka.

– Ett stort ansvar faller därmed på andra aktörer. Lantbrukare bör se till att gårdens utlastningsdel möjliggör lugn och systematisk drivning av grisar. Slakterierna bör erbjuda tvätthallar med ordentlig utrustning och tydliga kontrakt som motverkar risker för konflikter mellan säkerhet och praxis, säger Sofia Wilhelmsson, doktorand vid SLU.

– Dessutom behövs en samsyn i hela kedjan, mellan djurhållare, transportörer, besiktningsveterinärer och slakterier.

Undersökningen visar:

Arbetsförhållandena visade sig variera, både mellan chaufförer och mellan arbetsuppgifter. Chaufförerna har god tillit till den egna arbetsförmågan och är engagerade. Arbetsrelaterade förslitningsskador förekommer dock, särskilt i knän, axlar och ländrygg. Mätningar från lastning, lossning och tvätt visade att arbetet utförs med armarna högt upp, vilket är en välkänd ergonomisk riskfaktor för hög belastning på axlar. Detta var också något som bekräftades av chaufförerna, både i rapporterade fysiska besvär (enkätsvar) och i workshopen.

  • Hög belastning på ryggen förekommer i slutet av lastningen och i början av lossningen när grisar ska hanteras i bilens nedersta plan. Då är arbetshöjden ca 100 centimeter, vilket leder till kraftig framåtböjning och en risk att bli klämd mellan grisarna och det mellersta våningsplanet.
  • Brister i förutsättningarna för utlastning på gården, till exempel olämplig belysning, för stort eller för litet utlastningsrum (eller att sådant saknas), samt dåligt skydd från vind och solljus, ökar risken för knäproblem, eftersom det leder till att grisarna inte gärna går framåt. Drivningen försvåras och möjligheten att fösa upp grisarna på bilen försvinner och istället behöver de pressas framåt med drivskivan eller på annat sätt tvingas på.
  • Dessutom leder felaktig utformning av utlastningsrum till att chaufförens bedömning av grisarna försvåras, och då ökar risken för att få med grisar som är skadade eller sjuka. Detta knyter an till andra delar av arbetsmiljön, såsom upplevda konflikter med såväl lantbrukare som officiella veterinärer gällande bedömningar av grisars hälsotillstånd.

Forskarna har använt både tekniska mätningar av fysisk belastning, enkäter, och en workshop för att utföra undersökningen. Av praktiska skäl begränsades fältstudierna till 18 chaufförer (20 deltog i enkätstudien, 11 i workshopen), samt en ”lastning till tvätt”-sekvens per person.

Kontakt:

Sofia Wilhelmsson, doktorand, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa; Avdelningen för antrozoologi och tillämpad etologi, Sveriges lantbruksuniversitet, Skara
sofia.wilhelmsson@slu.se

Vetenskaplig artikel:

Physical workload and psychosocial working conditions in Swedish pig transport drivers. (Sofia Wilhelmsson, Maria Andersson, Inger Arvidsson, CamillaDahlqvist, Paul H. Hemsworth, JennyYngvesson & Jan Hultgren) International Journal of Industrial Ergonomics.

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Arbetsmiljöproblem bakom stress hos grisar på väg till slakt

 lästid ~ 4 min