Tema

Vaccination med olika vaccintyper kan förstärka effekten

Ett nyutvecklat covid-19-vaccin från en så kallad dna-vaccinplattform har visat sig effektivt i möss.
– Olika vaccintyper och plattformar har sina specifika fördelar och kan fungera synergistiskt i vaccinationsprogram, uppger forskarna vid Karolinska institutet.

Eftersom olika vaccintyper har sina fördelar och nackdelar och kan förstärka varandras effekter fortsätter man att utveckla nya covid-19-vacciner. Forskare vid Karolinska Institutet rapporterar nu att de har utvecklat ett vaccin mot sars-cov-2 med hjälp av en dna-vaccinplattform som är billig och stabil, ger effektiv vaccinproduktion och uppvisar en god säkerhetsprofil. Studien visar att vaccinet framkallar starka immunsvar hos möss.

Självkopierande funktion

Vaccinet, kallat DREP-S, administreras som dna och är baserat på plattformen ”dna-launched self-amplifying RNA” (DREP) som utvecklats vid Karolinska Institutet. Tekniken innebär att när vaccinet levereras till sina värdceller kommer det att lansera ett så kallat RNA-replikon, en självkopierande RNA-molekyl som producerar många kopior av en utvald RNA-sekvens.

Plattformen har tidigare använts för att utveckla flera vacciner som nu är i kliniska prövningar mot smittsamma virussjukdomar såsom hiv, ebola, chikungunya och hpv. Den är billig, stabil och ger effektiv vaccinproduktion. Den självkopierande funktionen hos vaccinet möjliggör lägre doser vilket skulle kunna innebära mildare biverkningar, enligt forskarna. Två andra fördelar är att vaccinet inte kräver konstant nedkylning under transport och lagring och att plattformen lämpar sig för snabb anpassning till nya virusvarianter.

Läs mer om vaccin mot corona.

Kodar för spikproteinet

Vaccinet innehåller genen som kodar för spikproteinet (S) på sars-cov-2-virusets yta och utvecklades av Inga Szurgot i Peter Liljeströms forskargrupp tillsammans med kollegor i Gerald McInerneys forskargrupp vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska Institutet.

– Även om flera vacciner mot covid-19 har godkänts för akut användning, är det fortfarande oklart hur länge den skyddande effekten håller i sig efter vaccination. Dessutom måste de vacciner som är baserade på mRNA-molekyler lagras och transporteras vid extremt låga temperaturer.

– Att upprätthålla sådana förhållanden kan orsaka logistiska problem och kommer kanske inte ens att vara möjligt i många delar av världen där behovet av vaccin är stort, säger Inga Szurgot.

Kan ge synergieffekt

I den nya studien kunde forskarna visa att DREP-S-vaccinet framkallar ett starkt immunsvar hos möss med höga nivåer av sars-cov-2-specifika IgG-antikroppar och ett mycket starkt T-cellsvar. En viktig observation var att antikropparna effektivt kunde neutralisera sars-cov-2-viruset efter en enda dos.

Dessutom kunde forskarna visa att en andra dos med en annan vaccintyp innehållande rekombinant sars-cov-2-spikprotein resulterade i ett ännu bättre immunsvar.

– Olika vaccintyper och plattformar har sina specifika fördelar och kan fungera synergistiskt i vaccinationsprogram där en patient får en första dos med en typ av vaccin och en andra dos med en annan typ av vaccin. Detta tillvägagångssätt ger ofta bättre immunrespons och bör undersökas vidare, säger Peter Liljeström, professor vid Institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska institutet.

Vaccintyper

Levande försvagade vaccin innehåller virus eller bakterier som försvagats så att de inte orsakar sjukdom. Försvagningen kan ske genom att viruset eller bakterien odlas länge i cellkultur, eller med hjälp av genteknik. Exempel på vaccintypen är MPR-vaccin (mot mässling, påssjuka och röda hund). Och vaccinet, som utrotade smittkoppor.

Inaktiverade vaccin tillverkas genom att virus eller bakterier avdödas med värme eller på kemisk väg. Vaccinen kan bestå av hela mikroorganismer, eller framrenade delar av dessa (komponentvaccin), som i  poliovaccin och TBE-vaccin. Man kan också tillverka vaccin genom att rena och inaktivera toxin(gift) som bakterieodlingar ger ifrån sig, med till exempel formaldehyd , till exempel difteri- och stelkrampsvaccin.

I vacciner tillverkade med rekombinant dna-teknik förses bakterier eller celler med en gen för ett antigen (ett kroppsfrämmande ämne som framkallar en reaktion hos immunförsvaret), så att den börjar producera det önskade antigenet. Detta kan sedan renas fram och blandas med olika hjälpämnen till ett vaccin. Exempel är hepatit B-vaccin och vaccin mot humant papillomvirus (HPV).

Dna-vaccin innehåller dna som kodar för ett protein hos det virus man vill skydda mot. För att dna:t ska kunna ta sig in i kroppens celler måste det sprutas in med speciell teknik. Cellerna tillverkar sen virus-protein med den tillförda dna-sekvensen som mall.  Immunsystemet uppfattar proteinet som främmande och börjar bilda antikroppar. Inget dna-vaccin är godkänt för människor, men ett flertal testas i kliniska prövningar.

RNA-vaccin liknar principen för ett dna-vaccin. Men till skillnad från dna behöver inte RNA komma in i cellkärnan för att fungera. Det räcker med ett upptag i cytoplasman. Tillverkningen av RNA-vaccin startar med produktion av dna, som sedan omvandlas enzymatiskt till RNA. Två RNA-vaccin är godkända för människor: Comirnaty och COVID-19 Vaccine Moderna, båda mot covid-19.

Virusvektorvaccin bygger på samma principer som dna- och RNA-vaccin, men här finns genen för antigenet inbyggd i ett virus. Vaccinen består av ett försvagat ofarligt virus där man har satt in en gen som kodar för ett antigen. Viruset kommer att tas upp av kroppens celler, där genen kan uttryckas och ge upphov till det önskade antigenet, som i sin tur sätter igång ett immunsvar. Det finns tre virala vektorvaccin mot Ebola, och ett viralt vektorvaccin mot covid-19: COVID-19 Vaccine AstraZeneca.

Källa: Läkemedelsverket

Vetenskaplig artikel:

DNA-launched RNA Replicon Vaccines Induce Potent anti-SARS2 CoV-2 Immune Responses in Mice,(Inga Szurgot, Leo Hanke, Daniel J. Sheward, Laura Perez Vidakovics, Ben Murrell, Gerald M. McInerney och Peter Liljeström)Scientific Reports.

Artikeln var först publicerad på Karolinska institutets webb.

Läs mer: Coronavaccin – alla våra artiklar

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Vaccination med olika vaccintyper kan förstärka effekten

 lästid ~ 4 min