Bild: Abdiel Ibarra/ Unsplash
Artikel från Karolinska Institutet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Deprimerade barn och tonåringar löper högre risk att drabbas av en rad sjukdomar senare i livet . Det visar en stor observationsstudie av forskare vid Karolinska Institutet.

Resultaten i studien kan delvis förklaras av andra psykiatriska tillstånd, som ångest och missbruk. Men visar ändå vikten av att uppmärksamma följder av depression i unga år, menar forskarna bakom studien.

– Barn och ungdomar som diagnostiserats med depression löper signifikant högre risk att dö i förtid, skada sig själva och drabbas av andra sjukdomar senare i livet. Detta understryker hur viktigt det är att dessa barn och tonåringar får den hjälp de behöver, samt att sjukvårdspersonal tidigt uppmärksammar efterföljande psykiatriska och somatiska sjukdomar, säger Sarah Bergen, senior forskare vid institutionen för epidemiologi och biostatistik på Karolinska Institutet.

Depressionsdiagnos är ovanlig hos yngre barn men förekommer i större omfattning under tonåren. Tidigare studier har kopplat depression hos unga till ökad risk för flera negativa utfall som till exempel åderförkalkning, hjärt-kärlsjukdom och förtida död. Andra psykiatriska åkommor, som till exempel ångest och substansrelaterade syndrom, har också kopplats till depression.

Följde 1,5 miljoner ungdomar

Forskarna undersökte om det fanns ett samband mellan depression i tidig ålder och ett brett spektrum av sjukdomar som diagnostiserades senare i livet. De undersökte även hur andra psykiatriska tillstånd påverkade sambanden, samt om ungdomsdepression ökade risken för tidig död.

Forskarna följde nästan 1,5 miljoner flickor och pojkar födda i Sverige, varav drygt 37 000 diagnosticerades med depression åtminstone en gång mellan 5 och 19 års ålder. Personerna var mellan 17 och 31 år gamla när studien avslutades.

Studien fann att barn och ungdomar med depression löpte högre risk att drabbas av totalt 66 av 69 undersökta sjukdomar, inklusive sömnstörningar, typ 2-diabetes, viral hepatit samt njur- och leversjukdomar. De hade även en markant högre risk att drabbas av skador, framförallt självskada, och en nästan sex gånger högre risk att dö i tidig ålder än icke-deprimerade.

Tydliga könsskillnader

Studien avslöjade också tydliga könsskillnader. Deprimerade flickor hade exempelvis högre risk för skador samt urinvägs-, luftvägs- och magtarminfektioner. Deprimerade pojkar å andra sidan löpte högre risk för fetma, celiaki, eksem och sköldkörtel- och bindvävssjukdomar.

En del av sambanden kan förklaras av andra samexisterande psykiatriska tillstånd, framförallt substansrelaterade syndrom och ångest, som tidigare associerats med ökad risk för vissa sjukdomar. Dessa psykiatriska tillstånd föreligger dock ofta samtidigt med varandra och ytterligare forskning behövs för att utreda den specifika effekten av var och en, enligt forskarna.

– Vi behöver mer forskning för att utreda orsakssambanden mellan depression och andra sjukdomar. Idag vet vi inte om depression leder till ökad risk för negativa hälsoeffekter eller om det finns andra underliggande faktorer som leder till ökad risk för både depression och de sjukdomar vi studerat. Därför är det viktigt att undersöka hur dessa processer påverkar varandra och om vi med en ökad förståelse för sjukdomsmekanismerna kan utveckla behandlingar med mer riktade verkningsmekanismer och på så sätt förbättra den allmänna hälsan, säger Marica Leone, doktorand vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet.

Forskningen har finansierats inom ramen för EU:s Horizon 2020 forskningsprogram. Vissa av författarna har rapporterat intressekonflikter: Marica Leone är anställd av Johnson & Johnson, Henrik Larsson har fått personlig ersättning från Shire/Takeda och Evolan i sammanhang utanför denna studie och Amy Leval är anställd av och äger aktier i Johnson & Johnson.

Vetenskaplig artikel:

Association of youth depression with subsequent somatic diseases and premature death (Marica Leone, Ralf Kuja-Halkola, Amy Leval, Brian M. D’Onofrio, Henrik Larsson, Paul Lichtenstein, Sarah E. Bergen) JAMA Psychiatry

Kontakt:

Sarah Bergen, forskare vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet, sarah.bergen@ki.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera