Tema

Stresstudie på skolbarn: alla skulle må bra av att varva ner

Stressen dyker upp lite varstans. Över att inte hinna i tid, inte prestera tillräckligt bra, inte kunna hantera kompisrelationerna. Distriktssköterskestudenterna Alexandra Warghoff och Sara Persson lät skolbarnen själva beskriva stressen, och nu är orden och tankarna publicerade i en internationell tidskrift.

”Om du är stressad är du liksom väldigt trött. Du vill inte prata med någon. Bara göra det du måste göra.” Så beskriver en mellanstadieelev hur det känns att drabbas av stress.

Vad tänker skolbarn när de hör ordet stress? Och vad är det egentligen som framkallar dessa stressade situationer?

Detta var något som distriktssköterskestudenterna Alexandra Warghoff och Sara Persson ville undersöka i sitt examensarbete – och resultaten blev till en artikel publicerad i tidskriften International Journal of Environmental Research and Public Health. Arbetet har genomförts inom ramen för forskningsprojektet Stress, smärta och läkemedelsanvändning hos ungdomar vid Högskolan Kristianstad.

– Hela projektet täcker egentligen både in yngre skolbarn och tonåringar, men eftersom vi själva har yngre barn hemma, så kändes detta mest relevant för oss, säger Alexandra Warghoff.

De bestämde sig för att göra en studie utifrån fokusgruppsintervjuer med sammanlagt 42 barn i åldrarna tio till tolv år. De fick sitta i mindre grupper och bland annat reflektera över ordet ”stress”. Många beskrev hur detta tillstånd påverkar både kropp och huvud. Ord som nämndes var ”irritation”, ”nervositet” och ”att kroppen skakar”.

Föräldrarnas stress påverkar barnen

När Alexandra Warghoff och Sara Persson försökte ringa in bakomliggande orsaker såg de snart ett mönster. En av de främsta faktorerna som framkallade stress var relationen till kompisar, med dess baksidor i form av konflikter, mobbning och missförstånd.

– Vänskap var väldigt viktigt och om man hade bråkat med en vän, eller kände sig utanför, så kunde det bli jobbigt och stressande, säger Alexandra Warghoff.

En annan källa till stress var föräldrarnas beteende. Barnen lade märke till hur mamma eller pappa, i stressade situationer, blev glömska, rörde sig snabbare, talade högre och hade närmare till ilskan. Dessa tillfällen kunde dyka upp när de skulle till jobbet på morgonen, men kunde också hänga samman med pressad ekonomi eller andra händelser inom familjen.

Anspänningen kunde spilla över på barnen. ”När mamma och pappa är stressade och irriterade känns det som att det är mitt fel”, uttryckte ett av barnen.

– Det är ledsamt och lite skrämmande att höra hur starkt barnen påverkas av föräldrarnas stress, säger Sara Persson.

Ett tredje område som framkallade stress var alla prestationskrav, både från barnen själva och från skolan. En del tyckte att läxor och prov, och tanken på framtida betyg, var påfrestande.

”De säger att det inte är så viktigt med betygen än, men det känns ändå som att det är väldigt viktigt”, sa ett av barnen.

– Jag tror också att mycket av stressen hänger samman med alla ”måsten” i form av fritidsaktiviteter. En del tror att man måste ha två, tre olika aktiviteter, men i slutändan skulle nog alla må bra av att dra ner på tempot, säger Sara Persson.

Fördelarna med stress

Även om de flesta barn beskrev stress som tufft och jobbigt, så menade en del också att det kunde finnas fördelar. Stressen bidrog till att de skärpte sina sinnen, gjorde läxan mer effektivt, eller hann i tid till skolan.

I artikeln föreslår Alexandra Warghoff och Sara Persson olika åtgärder som kan förebygga den negativa och destruktiva stressen – främst från skolans håll.

– Skolan är en plats där barnen lägger grunden för framtiden. Därför är det viktigt att allt fungerar. Man kan exempelvis aktivt arbeta mot mobbning och prata om vänskap och utanförskap, säger Alexandra Warghoff.

De framhåller också att pedagogerna kan försöka fördela mängden läxor på ett bättre sätt, så att inte allt koncentreras till samma dag eller vecka. Läxhjälp under skoltid kan också avlasta stressen.

– Här kan skolsköterskan ha en viktig roll, och också ta upp familjens stressnivå i samband med hälsosamtal med elever och deras föräldrar, säger Sara Persson.

 

Själva är de överraskade att barnen var så öppenhjärtiga med sina känslor och tankar om stress.

– Vi funderade först på om det skulle bli svårt att få den information vi ville ha, men det visade sig att barnen var väldigt givmilda med sina funderingar. Vi fick många kloka svar, säger Alexandra Warghoff.

Biträdande professor i omvårdnad Pernilla Garmy, som leder forskningsprojektet Stress, smärta och läkemedelsanvändning hos barn och ungdomar, håller med:

– När barnen får tillfälle att sitta ner tillsamman med jämnåriga och prata om dessa frågor – då händer något. Att skapa sådana utrymmen där barnen får dela sina tankar med andra är hälsofrämjande i sig.

Hör barnens röster i bakhuvudet

Det barnen berättar om stress och nedstämdhet stämmer väl överens med andra typer av studier som gjorts tidigare.

– Till viss del ingår stress i tillvaron. Vi kan inte ta bort den med någon ”quick fix”. Men vi behöver bli mer medvetna om hur den uppstår. Genom att exempelvis skapa en trygg skolmiljö eller att låta arbetet mot mobbning genomsyra skolverksamheten, kan vi arbeta förebyggande.

Artikelförfattarna Sara Persson och Alexandra Warghoff jobbar numera som distriktssköterskor på en vårdcentral i Karlshamn. Även om de inte dagligen möter just skolbarn med stressproblematik, menar de att de ändå kan ha nytta av sina erfarenheter från examensarbetet.

– Man tar till sig barnens ord och hör deras röster i bakhuvudet. Jag kommer nog bära med mig detta länge, säger Sara Persson.

Text: Kerstin Weman Thornell

Vetenskaplig artikel:

A Focus Group Interview Study of the Experience of Stress amongst School-Aged Children in Sweden Journal of Environmental Research and Public Health

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Stresstudie på skolbarn: alla skulle må bra av att varva ner

 lästid ~ 4 min