Barn till föräldrar med psykisk ohälsa drabbas i högre utsträckning av skador än andra barn. Risken är förhöjd upp till 17 års ålder men allra störst under det första levnadsåret, visar en från Karolinska Institutet.
Mellan 7–11 procent av alla barn i Sverige har en förälder som diagnostiserats med psykisk ohälsa inom specialistvård, enligt forskarnas uppskattningar. Stödjande insatser har hittills fokuserat mest på att motverka försummelse, i lägre utsträckning på att förhindra olyckor och skador.
Resultaten från studien visar behovet av preventiva åtgärder i och utanför hemmet, för att förhindra att barn till föräldrar med psykisk ohälsa skadas. Men också av tidiga insatser för att motverka psykiska sjukdomar hos blivande föräldrar, menar forskarna.
Extra stöd under barnets första år
– Det finns ett behov av ökat stöd till föräldrar med psykisk ohälsa, speciellt under det första levnadsåret. Redan idag finns det riktlinjer och stöd till nyblivna föräldrar för att främja barnens säkerhet, men man borde se över innehållet och också ta hänsyn till föräldrars psykiska hälsa, säger Alicia Nevriana, doktorand vid institutionen för global folkhälsa.
Lägre skaderisk när föräldern har psykossjukdom
Barn i åldersgruppen 0–1 år hade 30 procent högre risk för skador om de hade en förälder med psykisk ohälsa. Risken minskade desto äldre barnen blev men var fortfarande något förhöjd (6 procent högre) för barn i åldersgruppen 13–17 år. Inom gruppen med psykisk ohälsa fann forskarna att risken var störst för barn till föräldrar med relativt vanliga psykiska sjukdomar, som till exempel depression, ångest och stressjukdomar, medan barn till föräldrar med allvarliga psykiska sjukdomar, som till exempel schizofreni och andra psykosdiagnoser, hade något lägre risk att drabbas av skador. Resultaten visar också att barn till mammor med psykisk ohälsa hade något högre risk för skador än barn till pappor med psykisk ohälsa. Risken var något högre för mer sällsynta typer av skador orsakade av till exempel våld jämfört med mer vanliga skador orsakade av till exempel fall- eller trafikolyckor. Forskarna noterar dock att våldsamma incidenter är mycket sällsynta även i familjer med psykisk ohälsa.
Studien, som gjordes i samarbete med forskare vid University of Manchester i Storbritannien, följde 1,5 miljoner barn i Sverige, födda mellan 1996–2011, varav över 330 000 hade minst en förälder som diagnostiserats med psykisk sjukdom inom specialistvården, under den perioden eller fem år tidigare.
Studien förklarar inte varför barn till föräldrar med psykiska sjukdomar har högre risk för skador. Möjliga förklaringar kan vara att vissa föräldrar med psykiska besvär kan ha svårare att bibehålla uppsikt över barnen eller att barnsäkra hemmet, enligt forskarna.
– Psykisk sjukdom är ofta förknippat med sämre socioekonomiska förutsättningar, som till exempel kan leda till att familjen bor i en mindre trygg inom- och utomhusmiljö eller inte har råd med vissa säkerhetsanpassningar. Vi kan inte utesluta att riskerna i vår studie delvis förklaras av sådana socioekonomiska faktorer, trots att vi försökt kontrollera för föräldrarnas socioekonomi så gott vi kunnat. Vi har heller inte studerat huruvida vissa mediciner mot psykisk sjukdom, framförallt de som har inverkan på vakenhetsgraden och uppmärksamhet, skulle kunna påverka barnens risk för skador, och detta bör undersökas i framtida studier, säger Nevriana.
Vetenskaplig artikel:
Maternal and paternal mental illness and risk of injuries in children and adolescents: a nationwide register-based cohort study in Sweden Alicia Nevriana, Matthias Pierce, Christina Dalman, Susanne Wicks, Marie Hasselberg, Holly Hope, Kathryn M Abel, Kyriaki Kosidou, BMJ
Kontakt:
Alicia Nevriana, doktorand, Institutionen för global folkhälsa, alicia.nevriana@ki.se
