7 januari 2020

Små saker som gör matten uppenbar för de yngsta eleverna

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Hur förstår en sjuåring relationerna mellan tals delar och helhet? Och hur ser matte-undervisningen ut för de yngsta eleverna. Genom att analysera lärares olika sätt att undervisa om samma sak, går det att vaska fram olika lärandemöjligheter, menar Anna-Lena Ekdahl, doktorand vid Jönköping university.

Anna-Lena Ekdahls avhandling handlar om undervisningen där relationer mellan tals delar och helhet ses som grunden för att lära sig addition och subtraktion hos barn i åldrarna 5-8 år.

Forskningen visar att lärarens val av aktiviteter, material och exempel är viktiga. Även ordning i vilken exempel erbjuds i undervisningen verkar vara väsentligt för barns och elevers möjlighet att lära sig. Genom att använda principer från variationsteorin (Marton, 2015) som säger att urskilja skillnader är avgörande för att lära sig något specifikt, indikerar resultatet att variation som erbjuds i undervisningen möjliggör olika slags lärande hos barnen och eleverna.

Relationer, matematiska idéer och principer

– Framförallt visar resultaten hur viktigt det är med connections, det vill säga hur läraren med sina pedagogiska handlingar (muntligt och med gester) pekar ut relationer och samband mellan tal och representationer. Om och hur läraren uppmärksammar relationer, matematiska idéer och principer, förefaller vara väsentligt för vad barnen/eleverna erbjuds att lära, säger Anna-Lena Ekdahl.

Genom att analysera undervisning på lågstadiet och i förskolan har det varit möjligt att identifiera skillnader i hur ett begränsat antal aktiviteter om tal hanteras i undervisningen av lärare. Dessa ibland subtila skillnader som identifierats erbjuder olika lärandemöjligheter.

– Analyser av lärares olika sätt att undervisa om samma sak och skillnader däremellan kan användas för vidare diskussion om hur matematiska idéer och principer kan synliggöras för barn och elever i denna åldersgrupp. Vidare kan de goda undervisningsexemplen, där lärarens pedagogiska handlingar pekar ut relationer och samband användas som underlag för reflektioner kring vilka frågor läraren ställer till barnen/eleverna, vad deras uppmärksamhet riktas mot med hjälp av lärares verbala och icke-verbala handlingar, vad som kopplas ihop med vad i undervisning, säger Anna-Lena Ekdahl.