Tema

Så kan allergi tränas bort

Går det att träna bort en matallergi? Den snabba svaret är ja, menar Caroline Nilsson, barnläkare och forskare. Flera studier har visat goda resultat när det gäller att öka kroppens tolerans mot mjölk, ägg och jordnötter.

I dag finns allergivacciner för de allra svårast drabbade av pollen- och pälsdjursallergi. Men att komma till rätta med matallergier har visat sig betydligt svårare. Rådet som ges till matallergiker är att helt undvika de livsmedel, eller allergener, som ger en reaktion. Något som kan ge en ständig rädsla för en allergireaktion.

Men de senaste årtiondena har ny forskning gett mjölk, ägg- och jordnötsallergiker ökat hopp. Flera studier har visat hur kroppens immunförsvar faktiskt kan tränas upp. Metoden är enkel: en liten mängd allergen, till exempel i form av jordnötter, ges via munnen och sedan ökas dosen försiktigt. Behandlingen kallas oral immunterapi men är inget som du ska testa på dig själv.

– Det är en krävande behandling för patienterna eftersom de får mycket biverkningar i form av allergiska reaktioner. Hela 95 procent av deltagarna får någon form av biverkning. Och ett fåtal får en svår allergisk reaktion, säger Caroline Nilsson, barnläkare vid Sachsska barn- och ungdomssjukhuset i Stockholm och forskare vid Karolinska Institutet.

Under en behandling finns många faktorer som påverkar, betonar hon. Patienterna bör undvika att träna två-tre timmar efter en dos. De får heller inte duscha hett, bada bastu, dricka alkohol, ta andra läkemedel och bör vara fullt friska. De som har mycket svår matallergi får inte delta alls i vissa studier.

Vad är allergi?

En allergi innebär att du är överkänslig mot vissa ämnen, som då kallas allergener. Ämnena finns naturligt i vår miljö som till exempel pollen, kvalster, mögel och vissa livsmedel. Men vid en allergi får de immunförsvaret att reagera som om de vore skadliga. Kroppen sätter igång en inflammatorisk reaktion som kan vara allt från mycket lindrig, likt en vanlig förkylning, till livshotande.

IgE-molekylen (immunoglobulin E) är en viktig faktor vid de allra flesta allergier. Personer med IgE-medierad allergi har IgE-antikroppar mot det de inte tål. En jordnötsallergiker har IgE-antikroppar mot jordnöt och en äggallergiker har IgE-antikroppar mot ägg.

IgE-antikropparna aktiverar i sin tur en viss sorts vita blodkroppar som frisätter de ämnen som ger en inflammation i kroppen.

I början av sommaren 2019 publicerade den vetenskapliga tidskriften The Lancet en kanadensisk forskningsstudie som pekade på de många biverkningarna. Forskarna bakom artikeln menade att det krävs ytterligare kunskap innan oral immunterapi används brett.

Men Caroline Nilsson kan vara en lösning på spåren.

Mjölkallergin slog i taket

Allt började 2009 med att en ung tjej kom till akuten med en livshotande allergisk reaktion, så kallad anafylaktisk chock. Anafylaktiskt chock är den svåraste formen av allergireaktion och kan sluta med hjärtstopp om du inte får behandling i tid.

– Hon svävade mellan liv och död. Och hade hon inte bott så nära Södersjukhuset i Stockholm så hade hon inte överlevt, säger Caroline Nilsson, som blev hennes behandlande läkare.

Reaktionen kom ner hon råkat äta av ett bröd med ost vilket fick hennes mjölkallergi att slå i taket. Hon levde redan med ett flertal matallergier samtidigt, och upplevelsen fick henne att nästan tappa livsgnistan.

Strax efter händelsen deltog Carolina Nilsson i en forskarkonferens där brittiska forskare berättade om sina försök att kombinera oral immunterapi med ett läkemedel mot allergisk astma: Xolair. Läkemedlet förhindrar den allergiska reaktionen.

När hon berättade detta för kollegorna föddes en idé.

Läkemedel mot allergisk reaktion möjliggör träningen

En av hennes kollegor är professor Gunnar Johansson. Han var bland de första som upptäckte den molekyl som är inblandad i de allra flesta former av allergi: IgE-molekylen (en typ av antikropp). Efter upptäckten har han tillsammans med kollegan Anna Nopp utvecklat ett test för att undersöka en individs känslighet mot ett visst allergen. Testet mäter mängden IgE i ett blodprov.

Svenska forskare bakom upptäckten av IgE

Immunoglobuliner har till uppgift att upptäcka och känna igen främmande ämnen i kroppen. I slutet av 1960-talet upptäckte Gunnar Johansson och Hans Bennich en ny klass av immunoglobuliner, IgE. IgE-molekylen är en bidragande faktor vid de flesta allergier.

Forskarna insåg att det kunde användas i samband med oral immunterapi för att kontrollera att läkemedlet verkligen tvingade ned mängden IgE hos patienten.

Om det fungerade så kunde även de med mycket svår matallergi behandlas med oral immunterapi.

Bland de första som fick prova denna kombinerade metod var den unga kvinnan från Södermalm. När hon fick en viss mängd Xolair så visade blodprovet att hennes blodceller inte längre reagerade för mjölk. Under skydd av läkemedlet fick hon dricka en liten mängd mjölk. Efter ytterligare blodprover så ökades mängden mjölk.

– När hon hade nått en normal mängd mjölk för en vanlig dag, så trappade vi långsamt ned läkemedlet. Och den goda effekten fanns kvar även utan det, säger Caroline Nilsson.

– Hennes liv gick från att upplevas ganska så eländigt till att bli mer som ditt och mitt. När behandlingen var klar sa hon till mig: ”jag har fått ett helt nytt liv!”.

Även jordnötsallergi kan ”luras” bort

De goda resultaten ledde till en forskningsstudie med 23 ungdomar som alla hade svår jordnötsallergi. Samma tillvägagångssätt här: först läkemedel som pressade ned nivån av IgE i blodet. Sedan små mängder jordnötter som långsamt trappades upp.

Dosen gick från ett gram jordnöt till tio gram, vilket ungefär motsvarar ett drygt dussin nötter. Under behandlingen togs upprepade blodprover för att se att läkemedlet verkligen höll IgE-molekylerna i schack. Till slut trappades läkemedlet ned samtidigt som ungdomarna fortsatte med jordnötter.

– Totalt elva ungdomar fullföljde studien med goda resultat. Efter studien har de fortsatt med daglig dos av jordnötter utan att få allvarliga reaktioner.

Medicin som blockerar IgE

Xolair godkändes av Läkemedelsverket 2006 för behandling av svår astma. Det verksamma ämnet är omalizumab som är en så kallad IgE-blockerare. Ämnet trycker undan IgE-antikropparna som orsakar en allergisk reaktion. Läkemedlet ges genom injektioner och fungerar bara för de allergier som är IgE-medierade.

Men inte alla blev hjälpta av läkemedlet, vissa av ungdomarna fick verkligt besvärliga reaktioner och valde att hoppa av studien.

– Vi tror att lösningen kan vara att starta tidigare i livet. En amerikansk studie har gjorts på barn från nio månaders ålder och den visade mycket färre biverkningar. En så tidig behandling är också enklare att genomföra för alla inblandade, säger Caroline Nilsson.

Snart billigare läkemedel

Xolair är en kostsam medicin, priset kan vara så hög som 350 000 kronor per år. Men här kan finnas en lösning. Patentskyddet för läkemedlet har gått ut och det är därför fritt för alla att tillverka nya varianter.

– Nu hoppas vi att det utvecklas billigare versioner av det eftersom det är ett fantastiskt läkemedel, säger Caroline Nilsson.

Första läkemedlet på väg
Amerikanska läkemedelsbolaget Aimmune kan bli först med att lansera ett läkemedel för oral immunerapi mot jordnötsallergi: Palforzia. Nyligen tog läkemedlet, som är en tablett med en liten mängd jordnötsprotein, ytterligare ett steg mot ett godkännande av FDA, Food and Drug Administration. I utvecklingen har Aimmune samarbetat med flera internationella forskargrupper bland andra Caroline Nilssons grupp vid Karolinska Institutet.

I dag saknas färdiga vacciner mot matallergier med det finns för pollen- och pälsallergi. Användningen är dock mycket varierad över landet. En av förklaringarna kan vara själva vaccinsätten, berättar Lars-Olaf Cardell, professor vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, Karolinska Institutet.

– Vaccinet ges genom injektioner under skinnet. Under behandlingen måste patienten besöka sjukvården varje vecka under de första tre månaderna, och därefter var sjätte vecka under de följande tre-fyra åren, säger Lars-Olaf Cardell.

Vissa allergivaccin finns även i tablettform men även de kräver långa behandlingstider, upp till tre år. Dessutom är läkemedlen dyra.

– Många upplever det svårt att ta tabletter varje dag i tre år – även i kontrollerade studier är det många som misslyckas med det, säger han.

Vaccin direkt i lymfkörteln mer effektivt

Under sin tid som forskare vid Lunds universitet läste Lars-Olaf Cardell om en bättre metod: att ge injektionerna direkt i en lymfkörtel. Det är nämligen i lymfkörtlarna som vaccin leder till en reaktion i kroppen. Metoden kallas intralymfatiskt immunterapi och i dag har metoden studerats för gräs- och björkpollenallergier samt kattallergi.

– Vi ger tre injektioner med fyra veckors mellanrum sedan är det klart. Dessutom använder vi en tusen gånger lägre dos av vaccinet vilket ger mindre biverkningar. Effekten är ungefär likvärdig med traditionell vaccination, säger Lars-Olaf Cardell.

Att dosen kan minskas så kraftigt förklaras med att vaccinet inte behöver ta en omväg genom kroppen. Men varför behandlingstiden också kan minskas vet man ännu inte.

– Det finns många teorier kring varför du utvecklar en tolerans, men vad som verkligen styr är inte helt klarlagt. Det kan vara möjligt att vårt sätt att vaccinera aktiverar andra mekanismer än övriga metoder.

Lars-Olaf Cardells forskning bedrivs som ett samarbete mellan Lunds universitet och Karolinska Institutet samt Södra Älvsborgs sjukhus i Borås. I Sverige driver även Linköpings universitet egna studier kring metoden.

Ännu är inte metoden godkänd för allmän användning i sjukvården. Men blir den det så kan det betyda att många fler kan bli aktuella för ett allergivaccin, menar Lars-Olaf Cardell.

– I dag är det inte ekonomiskt försvarbart att behandla en person med lindrig pollenallergi med upprepade sjukhusbesök under tre år eller en ganska dyr tablett. Men att låta dig få tre injektioner under en tvåmånaders period borde vara fullt rimligt, säger Lars-Olaf Cardell.

Här finns dessutom stora mycket pengar att tjäna för samhället, menar han.

– Vi arbetar med en samhällsekonomisk studie som visar att här finns mycket stora samhällsvinster. I dag har pollenallergi en stor påverkan på människors förmåga att arbeta.

Hur är det då med matallergier – kan detta fungera även där?

– Nej, det vågar jag inte säga eftersom matallergi skiljer sig så mycket från pollen och pälsallergier. I den mån vi i framtiden kan isolera rätt gener och tillverka konstgjorda vaccin, så kan detta bli ett distributionssätt för ett nytt läkemedel mot matallergi. Men dit har vi inte kommit ännu.

Text: Magnus Trogen Pahlén på uppdrag av forskning.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Så kan allergi tränas bort

 lästid ~ 8 min