Svenska bebisar äter mer ägg och jordnötter än tidigare. Många hade hoppats att sådan tidig introduktion av så kallade allergena livsmedel skulle minska barns allergier. Men så har det inte blivit, i alla fall inte enligt en svensk studie.
2019 uppdaterade Livsmedelsverket sina råd vad gäller mat till små barn, se faktaruta nedan. Det handlar om mat som är känd för att kunna ge allergiska reaktioner och eksem hos en del människor.
Bebisar, mat och allergier – här är svenska råden
Sedan 2019 skriver Livsmedelsverket på sin webbsida att det är bra om bebisar redan under sitt första levnadsår får mat som jordnötter och tillagat ägg:
“Även om du själv har celiaki eller är allergisk, eller om barnet har eksem, är det bra att introducera alla livsmedelsgrupper under barnets första levnadsår – även mat med gluten, fisk, ägg och jordnötter.”
Vad gäller nötter handlar det inte om hela nötter utan ”finfördelade” sådana, exempelvis i form av jordnötssmör.
I en rapport från 2019 skriver Livsmedelsverket mer detaljerat om varför verket på detta vis har uppdaterat sina kostråd. I rapporten står det nya generella rådet uttryckt så här:
“Introducera alla livsmedelsgrupper inklusive fisk, tillagat ägg, mjölk samt finfördelade nötter och baljväxter inklusive jordnötter under det första levnadsåret. Rådet gäller alla barn, även barn med eksem, misstänkt allergi mot ett annat livsmedel eller ärftlighet för allergi.”
Livsmedelsverket skriver att de nämnda livsmedlen rekommenderas för att de är hälsosamma och näringsrika och för att tidig introduktion av dem inte ger någon ökad risk för allergier. Däremot, skriver verket, saknas fortfarande tillräcklig evidens för att rekommendera dessa livsmedel i syfte att minska allergier hos barn. Det finns studier som tyder på fördelar med tidig introduktion ur allergisynpunkt, men mer forskning behövs, enligt Livsmedelsverket. Råden om nötter och ägg med mera till små barn har med andra ord inte lanserats i syfte att minska matallergierna.
Vad gäller tidpunkter är den svenska rekommendationen fortfarande helamning eller bröstmjölksersättning, eller både och, under barnets första sex månader och gärna fortsatt amning under hela första året, eller så länge barn och förälder vill. Om barnet är nyfiket kan det erbjudas pyttesmå smakprov från fyra månaders ålder, enligt Livsmedelsverket samt Rikshandboken, barnhälsovårdens riktlinjer (BVC).
Källor: Livsmedelsverket och Rikshandboken.
Teori om tidig exponering
Det finns forskning från en rad länder som har pekat på att barn som tidigt äter exempelvis jordnötter senare i livet får färre allergier och mindre eksem. Inte alltid på individbasis, men på befolkningsnivå, om man ser till en stor mängd barn.
– Teorin är att tidig och upprepad exponering för livsmedel gynnar toleransutveckling, det vill säga att immunsystemet lär sig tåla livsmedlet, säger Christina West, professor vid Institutionen för klinisk vetenskap, Umeå universitet.
3 500 familjer i forskningsprojekt
I ett pågående forskningsprojekt från Umeå universitet och Region Västerbotten har Christina West och kollegor ställt frågor till familjer om allergena livsmedel till små barn. Forskningsprojektet inkluderar drygt 3 500 familjer.
Forskarna har funnit att fler föräldrar i Sverige efter 2019 ger spädbarn allergena livsmedel som nötter, ägg och baljväxter, inklusive jordnötter, under det första levnadsåret. De uppdaterade råden från myndighetshåll verkar alltså ha hörsammats.
Ingen minskning av allergier
Däremot kan forskarna, vid uppföljning runt 1,5 år, inte se någon förändring hos samma barn vad gäller allergier. 1,5-åringarna i forskningsprojektet är varken mer eller mindre allergiska som helhet, trots att fler ätit allergena livsmedel.
Resultat från tidigare randomiserade kontrollerade studier, bland annat från Sverige och Norge, har visat att tidig introduktion av fram för allt ägg och jordnöt har kunnat minska risken för allergi mot de livsmedlen.
– Många har därför hoppats att en generellt tidigare introduktion av sådan mat i befolkningen skulle kunna minska förekomsten av matallergi. Men vi ser alltså ingen skillnad i förekomsten av matallergier, säger Jonas Österlund, läkare och forskare vid Institutionen för klinisk vetenskap, Umeå universitet.
Är du förvånad?
– Jag är inte förvånad över att fler små barn har introducerats för allergena livsmedel. Men det hade ju varit spännande om man hade kunnat se tydliga skillnader i allergier.
Olika upplägg i studier
Att det blir så olika resultat i forskningen – en del studier visar minskade allergier, andra ingen skillnad – kan möjligen ha med forskningsmetoden att göra, fortsätter Jonas Österlund.
Den svenska studien är en så kallad observationsstudie. Föräldrar har inte fått instruktioner utan har enbart fått frågor om matvanor, vid fyra och nio månaders ålder.
I randomiserade och kontrollerade studier, däremot, där man sett en minskning av allergier, har vissa föräldrar fått mycket tydliga instruktioner om exakt hur mycket de ska ge sina barn och hur många gånger i veckan. Det kan exempelvis handla om exakta doser jordnötssmör till små spädbarn.
– I de studierna har bebisar som varit tre-fyra månader fått bland annat jordnötssmör flera gånger i veckan och i ganska stora mängder, säger Jonas Österlund.
Tidpunkten kan vara viktig
Skillnaderna i resultat mellan studier skulle kunna bero på att svenska barn i allmänhet inte får allergena livsmedel så tidigt, och heller inte i särskilt stora mängder – jämfört med hur det sett ut i en del studier. Livsmedelsverkets rekommendationer om matintroduktion är också “pyttesmå smakprov”, tidigast från fyra månaders ålder.
Med andra ord, hade de svenska barnen fått till exempel jordnötter tidigare i livet är det möjligt att resultatet från Umeå hade sett annorlunda ut. Men det är det ingen som vet.
Ny kunskap om bebisars matvanor
– Det debatteras vid vilken ålder livsmedel ska introduceras för att ha störst förebyggande effekt på allergier. Resultaten från denna studie kommer att vara viktig inför beslut om framtida rekommendationer. Det har saknats aktuell information från Sverige om hur konsumtionen av livsmedel ser ut under det första levnadsåret. Vår studie ger mer kunskap om det, säger Jonas Österlund.
Forskarna vid Umeå universitet vill inom ramen för det pågående forskningsprojektet NorthPop följa de undersökta barnen till sju års ålder, vilket ger möjlighet att följa upp resultaten vad gäller allergi och eksem.
Läs också: Larver läker sår bättre än antibiotika – om vi låter dem
Text: Umeå universitet och forskning.se
Vetenskaplig artikel:
Revised Swedish infant feeding guidelines associate with earlier introduction of allergenic foods, Journal of Allergy and Clinical Immunology.
Kontakt:
Christina West, läkare samt professor vid Institutionen för klinisk vetenskap, Umeå universitet
christina.west@umu.se
