Historien berättar om framtida klimatförändringar

– Det historiska klimatet är betydelsefullt för hur pass mycket de här mikroorganismerna bidrar till klimatförändringar i framtiden. Bakterier som kunnat anpassa sig till torka bidrar mindre till utsläpp av koldioxid, säger Lettice Hicks, biolog vid Naturvetenskapliga fakulteten i Lund.

Det är forskare vid Lunds universitet som i samarbete med kollegor från Amsterdams universitet undersökt jord som på experimentell väg utsatts för långvarig torka. I det här fallet 18 års sommartorka. Målet har varit att studera hur mikroorganismerna klarar sig och hur de återhämtar sig från torkan.

Enligt studien har mikroorganismer som utsatts för långvarig torka lättare än andra mikrober att återhämta sig när fuktigheten i marken ökar igen.

Forskarna har simulerat 18 års sommartorka genom att hindra nederbörd från att nå marken. Experimentet har gjorts i Nederländerna. Bild: Evy de Nijs

När marken är fuktig arbetar bakterierna med att bryta ner organiskt material. Nedbrytningen innebär att nödvändig näring tillförs jorden samtidigt som en del kol binds i marken och en annan del släpps ut i luften som koldioxid. Vid torka däremot slutar bakterierna att växa och fyller inte längre sin viktiga uppgift i ekosystemet. När regn väl faller och jorden återfår sin fuktighet börjar bakterierna att arbeta på nytt. Följden blir ett omedelbart ökat utsläpp av koldioxid i luften, men eftersom bakterierna återhämtar sig mycket fort minskar andelen kol som lämnar marken som koldioxid.

– Kolbalansen påverkas eftersom bakteriernas tillväxt binder kol i marken. Den del kol som släpps ut i atmosfären minskar alltså, säger Lettice Hicks.

Studien:

Soil microbial moisture dependences and responses to drying‐rewetting: the legacy of 18 years drought. Global Change Biology

Kontakt:

Lettice Hicks, Biologiska institutionen, Lunds universitet, lettice.hicks@biol.lu.se