Artikel från Högskolan i Gävle

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Redan på planeringsstadiet går det att påverka luftkvaliteten i en stadsdel. Genom att variera höjden på hus och bredden på gator går det att få ner ren luft till marken och späda ut föroreningar, enligt forskare vid Högskolan i Gävle. De vill ta fram verktyg för att kunna jämföra olika alternativ vid utformning av stadsdelar.

Luften möter ett ökat motstånd när den närmar sig staden, vilket gör att en del av luften kommer att strömma över och runt staden istället. Den rena luften lägger sig ovanför husen. Forskarna undersöker möjligheterna att leda ner luften och hur man kan göra det genom varierande höjd på husen och variation i gatubredder.

Kan späda ut luftföroreningar
– Då ökar möjligheten att få ner den rena luftströmmen och späda ut föroreningar, säger Mathias Cehlin, professor i inomhusmiljö vid Högskolan i Gävle.

Om staden är kompakt med en hög bebyggelse kan inte den rena luften komma ner till marknivån, eller så bildas ofta virvlar som har en ackumulerande förmåga.
– Det kan man se nu på hösten då bladen hålls kvar i sådana virvlar. Det är precis samma med luftströmning med föroreningar, virvlarna gör att de ackumuleras och får högre och högre koncentration och det vill man inte ha.

Vindtunneln på Högskolan i Gävle

För att få bra luftkvalitet både utomhus och inomhus vill forskarna få ner den rena luften till gatunivå. Byggnader tar sin ventilationsluft från stadsluften och problemet är att luften där ofta är smutsig.
– I Sverige brukar vi säga att vi ventilerar byggnaderna med ren luft, men när det gäller storstäder så är det ju inte ren luft vi får in utan det är förorenad luft.

Metoder för att utveckla ventilationen
Forskarna ser staden som en byggnad med taklösa rum och använder samma teknik för att mäta ventilation av stadens rum som byggnaders rum. Sedan tidigare har de utvecklat metoder för att mäta ventilationen i byggnader som har en komplicerad strömning.

– Det inträffar till exempel ofta att luften och föroreningar kommer tillbaka till området de kom från. Inom byggnadsventilation kan vi hantera sådana komplicerade situationer, kunskaper som vi under lång tid utvecklat i samarbete med forskare från Japan, Kina och Europa.

De ska nu skapa grunden för arbetsmetoder för bedömning av luftkvalitet som tar hänsyn till hur staden är byggd, stadsdelar kommer att byggas, och där staden ses som ett byggnad bestående av rum.

– Vi vill ta fram enkla verktyg som ska kunna användas av stadsplanerare vid jämförelse av olika alternativ för utformning av stadsdelar.

Fel träd kan hindra luften att passera
Till sin hjälp har gävleforskarna en vindtunnel samt en modellstad i Guangzhou i Kina med 3300 byggnader som man kan stuva om för att prova olika utformning.
– Vi samarbetar även med forskare från Italien som är experter på träd och parkers betydelse.

Modellstaden i Guangzhou, Kina

Träd är normalt väldigt positivt, de dämpar solstrålning, har en skuggande effekt och kyler ner städer, de tar upp smuts och filtrerar.

– Men om det är väldigt trånga gator och mycket biltrafik så kan de ackumulera föroreningar och ge högre koncentrationer och det blir också motstånd för ren luft att passera. Så man får se upp och fundera vilken typ av träd man planterar, när det är trångt och höga hus, säger Mathias Cehlin.

Kontakt:
Mathias Cehlin, doktor i energisystem vid Högskolan i Gävle, mathias.cehlin@hig.se

 

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera