Rätt mix av träd renar stadsluften bäst

Träd och annan grönska i städer gör både nytta och är viktigt för människors välbefinnande.

Trädens blad och barr filtrerar bort luftföroreningar och minskar på så sätt befolkningens exponering för skadliga ämnen i luften. Men vilka träd renar luften mest effektivt?

Forskare från Göteborgs universitet har samlat in blad och barr från elva olika träd som växer på samma plats i Botaniska trädgårdens trädsamling i Göteborg. De har därefter analyserat vilka ämnen som träden fångat upp.

– Trädsamlingen ger en unik möjlighet att testa många olika trädarter med liknande miljöförhållanden och exponering för luftföroreningar, säger forskaren Jenny Klingberg.

Hälsovådliga föroreningar

Totalt analyserades 32 olika föroreningar. En del är bundna till partiklar i olika storlek, andra är i gasform.

Det finns ett bevisat samband mellan exponering för luftföroreningar och en ökad risk för sjukdomar i hjärt- och kärlsystemet samt problem med luftvägarna. Fokus i projektet har varit så kallade PAH, som är en förkortning av polycykliska aromatiska kolväten.

I städer är trafiken den största källan till dessa kolväten som släpps ut vid ofullständig förbränning i motorerna.

– Våra analyser visar att olika trädarter har olika förmågor att ta upp luftföroreningar. Barrträd tar oftast upp mer gasformiga PAH:er än lövträd. En annan fördel med barrträd att de även fungerar som luftrenare på vintern, då luftföroreningshalterna vanligen är som högst, säger Jenny Klingberg.

Läs också: Barns lunghälsa förbättrades när stadsluften blev renare

Forskarna samlade in barr och löv från Botaniska trädgården för att analysera hur väl de fångar upp skadliga ämnen från luften. Bild: Jenny Klingberg

Barr renade luften i flera år

Forskarna såg också att barren fortsatte att ta upp luftföroreningar under flera år, vilket löv av naturliga skäl inte gör. Men lövträden hade andra fördelar. De var effektivare på att rena luften från partiklar. Det antas bero på att bladen har en större yta som partiklarna kan fastna på.

– Det skilde mer mellan de olika arterna än vad vi hade trott. Allra bäst i testet var lärkträdet, som är ett barrträd som tappar sina barr varje höst. Lärken tog upp allra mest partikelbundna föroreningar, men var också bra på att fånga in gasformiga PAH:er, säger Jenny Klingberg.

Ingen stor nedbrytning av föroreningar

Barren och bladen bryter dock inte ner föroreningarna i någon större utsträckning, även om solljus kan starta en sådan process. Det finns alltså en risk att myllan under träden blir förgiftad av föroreningarna när bladen och barren multnar. Ekosystemet i marken riskerar därmed också att påverkas, även om detta inte har undersökts i studien.

– Föroreningarna verkar inte påverka trädens fotosyntes, klorofyllinnehållet är lika stort i de mest förorenade delarna av Göteborg jämfört med träd som växer i miljöer med mindre föroreningar. Men det kan nog se annorlunda ut i städer med ännu sämre luft, säger forskaren Håkan Pleijel vid Göteborgs universitet.

Noggrann stadsplanering behövs

Men det inte bara att sätta i gång och fylla städernas gator med träd för att skapa en bättre luftmiljö för de boende. En rad faktorer avgör nyttan. En allé med träd i ett trångt gaturum kan minska omblandningen av luften. Det gör att halterna av föroreningar vid en trafikerad gata snarare kan öka lokalt på grund av trädridån.

Läs mer: Stadsträden sparar stålar åt samhället

I trånga vindskyddade gatumiljöer kan mer lågvuxen vegetation som häckplanteringar därför vara att föredra, menar forskarna. Det behövs därför en noggrann stadsplanering där olika trädarter blandas i planteringarna för att optimera luftreningen, samt väga den mot andra funktioner och nytta av träden.

– Den här studien bidrar till att öka kunskapen om trädens förmåga att rena luften och vilka trädarter som är bäst på att ta upp luftföroreningar. Sådan kunskap är viktig för stadsplanering när hållbara städer ska utformas. Även om träd och grönska kan bidra till bättre luftkvalitet i städer så är minskade utsläpp trots allt den viktigaste åtgärden, säger Håkan Pleijel.

Studie:

Differences in accumulation of polycyclic aromatic compounds (PACs) among eleven broadleaved and conifer tree species, Ecological Indicators.

Kontakt:

Håkan Pleijel, professor i tillämpad miljövetenskap vid institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet, hakan.pleijel@bioenv.gu.se

Jenny Klingberg, forskare i tillämpad miljövetenskap vid Göteborgs botaniska trädgård, jenny.klingberg@vgregion.se