Tema

Stadsträden sparar stålar åt samhället

Kan samhället tjäna pengar på träd? Ja, och inte lite heller. I Stockholm fångar träden gemensamt upp luftföreningar som kan jämställas med 99 miljoner kronor i samhällsekonomiskt värde, enligt beräkningsmodellen i-Tree Eco.

Hur mycket luftföroreningar tar våra stadsträd hand om? Hur mycket kol kan träd lagra och förhindra utsläpp av koldioxid? Hur mycket pengar motsvarar det i samhällskostnader?

Svaren på dessa och flera andra frågor finns nu sammanställda inom projektet i-Tree Sverige, vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), som under de senaste tre åren fullföljt beräkningar på stadsträd i nio städer runt om i Sverige, från Luleå i norr till Malmö i söder. Även större bostadsbolag i Göteborg och i Stockholm har ingått i projektet.

Binder kol och fördröjer dagvatten

Beräkningarna, som har genomförts med programvaran i-Tree Eco, visar exempelvis hur björkarna i Luleås stadskärna lagrar den mängd kol som motsvarar ett årligt koldioxidutsläpp från ungefär 1 600 personbilar. Och hur granarna i Umeå och skogsekarna i Hässleholm årligen hanterar runt 97 000–100 000 kubikmeter regnvatten i trädkronorna, vilket motsvarar det vatten som ryms i ca 33 000 brandbilar. På så sätt fördröjs regnvattnet i långsammare takt och utan träden hade volymen vatten i stället lagts till de flöden som emellanåt vållar översvämningar i städerna.

Genom att binda kol och därmed koldioxid, och genom att fördröja dagvatten, hjälper träden i våra städer till att bromsa utvecklingen och effekterna av klimatförändringarna.

Samtidigt bidrar de också med direkta samhällsekonomiska fördelar. I Stockholm fångar träden gemensamt upp luftföreningar som kan jämställas med 99 miljoner kronor i samhällsekonomiskt värde – det vill säga betalningsviljan att inte drabbas av en negativ hälsopåverkan med dithörande kostnader för arbetsnedsättning, sjukvård och förkortad livslängd.

Nya Allén är en cirka 1 830 meter lång gata i centrala Göteborg. Bild: Raphael Saulus, Public domain, via Wikimedia Commons

Drygt en miljard kronor i Göteborg

I Göteborg är motsvarande siffra drygt en miljard kronor. Anledningen till att beloppen skiljer sig åt mellan städer och deltagande bostadsbolag är olika förutsättningar vad gäller antal invånare och ventilationsmöjligheter, hur stort område inom staden som har tagits med och hur sammansättningen av träd ser ut inom området när det kommer till olika arter och ålder på träd. Kartläggningen av just variation i ålder och artsammansättning blir betydelsefull i ett längre hållbarhetsperspektiv så att inte alltför få arter försörjer staden som ekosystem utan att en mångfald av arter främjas för bättre kunna stå emot hot och påfrestningar såsom sjukdomar och skadedjursangrepp.

Det gör träden i städerna:

  • Spar energi: Träd som ligger längs med byggnader kan fungera som ett andra isolerande lager, och reglera temperaturen runt byggnader. Träd med rätt placering kan hjälpa till att hålla byggnader svala på sommaren och varmare på vintern.
  • Skapar skönhet: Träd ger en känsla av plats och mognad i nybyggda områden. Större träd hjälper till att skapa atmosfär i gamla och redan befintliga statsområden.
  • Skyddar: Träd och annan växlighet bidrar till att avskärma oönskade vyer och objekt i stadslandskapet.
  • Höjer fastighetsvärden: Träd kan öka huspriser och enligt internationella studier föredrar flertalet människor att bo i miljöer med inslag av träd.
  • Ökar biologisk mångfald: En hög mångfald av träd i både artfördelning och ålder gynnar en mängd insekter fåglar och däggdjur i städer och tätorter.
  • Föda och mat: Träd ger frukt och nötter för vilda djur och människor. Som i sin tur är en viktig källa till nektar för bin och andra insekter.
    Källa: Slutrapport i-Tree Sverige (pdf)

i-TreeSverige har varit finansierat av 26 organisationer, där förutom medverkande städer, Movium vid SLU, Svenska Trädföreningen, ett flertal kommuner, arboristföretag, kyrkogårdsförvaltningar och bostadsbolag också ingått. Genom att ta fram konkret information över mängden nyttor som träd bidrar med, möjliggörs ett tydligare och mer kritiskt underlag över det kapital stadens grönska understödjer; ett bevis på varför vi bör ta om hand, förvalta och utveckla städernas träd både nu och i framtiden.

Kontakt:

Johanna Deak Sjöman, Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU Alnarp, johanna.deak.sjoman@slu.se 

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Stadsträden sparar stålar åt samhället

 lästid ~ 3 min