Plastmattor i bostaden är en av källorna till upptag av ftalater hos gravida kvinnor, visar en studie vid Karlstads universitet. Dessa ftalater bedöms idag som farliga och kommer att förbjudas inom EU.
Golvmattor av plast innehåller ofta ftalater för att göra plasten mjuk. Sådana mjukgörare är inte fast bundna till materialet utan läcker sakta ut till omgivningen under materialets hela livstid och kan därför rutinmässigt mätas i inomhusdamm.
Polyvinylklorid (PVC) är en av de vanligaste plastsorterna. Frågan om golvmattor av mjukgjord PVC i bostaden kan ge upphov till upptag av sådana kemikalier hos människa, har undersökts i den så kallade SELMA-studien vid Karlstads universitet.
I den nu genomförda delstudien samlade forskarna in uppgifter om bostaden med hjälp av en enkät till familjerna under tidig graviditet. En fråga handlade om vilka golvmaterial som fanns i sovrum och kök, samtidigt togs ett urinprov från den gravida kvinnan vilket analyserades för innehåll av nedbrytningsprodukter från sju ftalater. I studien ingår 1 764 kvinnor där analyserna justerades för viktiga bakgrundsfaktorer.
SELMA-studien studerar om exponering för hormonstörande ämnen tidigt i livet har betydelse för utveckling av kroniska sjukdomar senare. Projektet följer drygt 2 000 mor- och barnpar, från tidig graviditet över förlossning och uppåt i åldern för barnen, där man samlar in data för den gravida kvinnan och förlossningen och senare för barnet. Mätningar av en rad hormonstörande ämnen i blod och urin från cirka 2 300 gravida kvinnor visar att ett tjugotal hormonstörande ämnen (eller metaboliter av dessa) kunde hittas i urin eller blod hos alla de 2300 kvinnorna. SELMA genomförs i samarbete mellan Karlstads universitet, Landstinget i Värmland och Lunds universitet och en rad internationella forskargrupper.SELMA-studien
Högre halter i urinen med PVC-golv i hemmet
Analyser visar att gravida kvinnor som bor i bostäder med PVC-golv hade högre halter av metaboliter från tre ftalater (DBP, BBzP och DEHP) när man jämför med kvinnor som bor i bostäder med andra golvmaterial som till exempel trä och linoleum. Det fanns även ett dos-responssamband, det vill säga ju fler rum med PVC-golv, desto högre halter av dessa ftalatmetaboliter i de gravida kvinnornas urin.
Christina Rudén, professor vid Stockholms universitet säger att dessa kemikalier idag är upptagna på begränsningslistor inom EU där de bedöms som farliga och därför kommer att förbjudas. Carl-Gustaf Bornehag, professor vid Karlstads universitet och projektledare för SELMA-studien, menar att dessa resultat visar på flera principiella problem med farliga kemikalier i varor och produkter.
Blir exponerade under lång tid
– Även om dessa kemikalier inte används lika mycket idag, så hittar vi dem i urin från alla gravida kvinnor i SELMA-studien, vilket visar att de faktiskt används. Ytterligare en komplicerande faktor är till exempel golvmaterial i en bostad har en livslängd på kanske 20–30 år, vilket innebär att vi kommer att vara exponerade och därmed ta upp dessa kemikalier under mycket lång tid.
– Vi vet att de tre ftalaterna DBP, BBzP och DEHP finns i golvmattor av PVC men även i många andra varor och produkter, säger Huan Shu, doktor i folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet och huvudförfattare till studien. Men flera äldre ftalater, såsom till exempel DEHP, har idag ersatts med andra mjukgörare i PVC.
– SELMA-studien följer cirka 2 000 mor och barn par från tidig graviditet över förlossning och upp i skolåldern för barnen, säger Carl-Gustaf Bornehag, professor vid Karlstads universitet och projektledare för SELMA-studien. Det övergripande syftet med SELMA är att undersöka hur exponering för misstänkt hormonstörande ämnen under fostertid kan påverka barnens hälsa och utveckling.
Kontakt:
Carl-Gustaf Bornehag, professor i folkhälsovetenskap Karlstads universitet, Icahn School of Medicine at Mount Sinai, New York, USA, carl-gustaf.bornehag@kau.se, 070-586 65 65
Huan Shu, PhD, Department of Environmental Science and Analytical Chemistry, Stockholm universitet, huan.shu@aces.su.se, 08-674 72 45
Christina Rudén, professor, Department of Environmental Science and Analytical Chemistry, Stockholms universitet, christina.Ruden@aces.su.se, 070-493 31 01
