Din tarmflora påverkar hur du mår

Många känner igen att när vi inte mår bra i magen kan det påverka humöret, och tvärtom: när vi är oroliga, kan vi bli dåliga i magen eller må illa. Psykiska symtom vid tarmbesvär har läkare noterat sedan sekelskiftet 1900. Då ansågs symtomen bero på hysteri. Forskningen om eventuella kopplingar mellan psyke och tarm har pågått sedan dess.

En sjukdom som tros bero på ett avvikande samspel mellan tarm och hjärna är IBS, irritable bowel syndrome, det vill säga känslig tarm. Patienterna har normala resultat vid alla provtagningar men får ändå regelbundet magont, diarréer och/eller förstoppning. En del lider också av ångest och/eller depressiva symtom.

Kopplingen till stress är känd sedan 1940-talet, men förklaringen av sambandet har skiftat genom åren. I perioder har man trott att tarmsymtomen orsakar stress, i andra perioder tvärtom att stress orsakar tarmsymtomen.

– I dag vet vi att båda hållen gäller: hjärnan och tarmen påverkar varandra i ett ömsesidigt komplext samspel, genom det som kallas tarm-hjärna-axeln, säger Susanna Walter, specialist på mag-tarmsjukdomar på universitetssjukhuset i Linköping och docent vid Linköpings universitet.

Avvikelser i tarm-hjärna-axelns funktion

På 2000-talet kom en ny hjärnavbildningsteknik, fMRI, som gör det möjligt att undersöka hjärnans funktion. Patienten ligger då i en magnetkamera som mäter förändringar i syrehalten i hjärnans olika delar, något som avspeglar pågående hjärnaktivitet. Man kan till exempel blåsa upp en ballong i tarmen och ser hur hjärnan reagerar på det.

– På så sätt kan vi ringa in vilka delar i hjärnan som hör till tarm-hjärna-axeln, säger Susanna Walter.

Tarmen tar upp de näringsämnen vi behöver, men den ska samtidigt se till att främmande ämnen, som bakterier, inte tas upp i kroppen utan förs ut med avföringen. Tarmen fungerar alltså som en barriär mot skadliga ämnen. Begreppet tarm-hjärna-axeln syftar på att tarmens bakterieflora antas påverka tarmbarriären, och i förlängningen hjärnans funktioner. Forskarnas teori är att de bakterier vi har i tarmen kan producera ämnen som får tarmens försvar att fungera sämre. Tarmen börjar då släppa in dessa skadliga ämnen i tarmslemhinnan. Där aktiveras nervceller som signalerar smärta – patienten får magont.

Något annat som kan hända är att ämnena går från tarmen ut i blodet och vidare till hjärnan – som skapar en stressreaktion. Stressen kan i sin tur påverka tarmens rörelser, som påverkar bakteriesammansättningen, som i sin tur påverkar tarmbarriären och så vidare. Kedjereaktionen kan också starta i hjärnan: ångest eller smärta kan påverka tarmens barriärfunktion så att genomsläppligheten av skadliga ämnen ökar – och så fortsätter kretsloppet igen.

– I våra studier ser vi att sammansättningen av tarmfloran påverkar försökspersonernas hjärnaktivitet, som vi mäter med fMRI. Preliminära resultat talar för att detta samspel skiljer sig mellan patienter med IBS och friska personer, men än har vi en lång väg att gå innan vi förstår det komplexa samspelet fullt ut, säger Magnus Simrén, specialist på mag-tarmsjukdomar och professor vid Institutionen för medicin på Sahlgrenska akademin i Göteborg.

I tarmen uppstår ständigt en mängd nervimpulser som inte är nödvändiga för hjärnan att känna till och bearbeta. Normalt har vi ett slags filterfunktion, på ryggmärgsnivå och lokalt i tarmen, som stoppar oviktiga nervimpulser. Hos IBS-patienter är den här filterfunktionen störd, så att fler smärtsignaler verkar nå hjärnan.

Dieten påverkar tarmsymtomen

Under 2010-talet har det kommit allt fler studier som handlar om hur den mat vi äter påverkar tarmfloran och därmed hur tarmen mår. Om man har en känslig tarm kan vissa svårnedbrytbara sockerarter, så kallade FODMAP som finns i grönsaker och frukt, ge upphov till symtom.

– Då kan man minska intaget av dessa livsmedel och ersätta dem med andra grönsaker och frukter. Våra preliminära forskningsresultat visar att den tarmflora som patienten har påverkar hur hen svarar på FODMAP-dieten. På sikt hoppas vi kunna ge individuella kostråd som en del av behandlingen, säger Magnus Simrén.

Från studier på möss vet man att ändrad tarmflora förändrar djurens stressnivå. Än har man inte kunnat bevisa att det gäller även för IBS-patienter, men det finns studier som tyder på att tarmflorans sammansättning spelar roll för symtomen.

– Vi vet att tarmfloran har betydelse vid till exempel depression, autism och Parkinsons sjukdom. Om vi kan hitta något mer specifikt om IBS så skulle vi kunna behandla sjukdomen genom att förändra tarmfloran, säger Susanna Walter.

Ett sätt att påverka tarmfloran, som numera även saluförs av olika företag, är att tillföra levande goda bakterier, så kallad probiotika, så att bakteriesammansättningen i tarmen blir mer gynnsam. Hittills har man i internationella studier sett viss effekt på IBS av det.

– Men det finns inga studier som jämför olika preparat, så vi vet inte idag vilka probiotika som är bäst och för vilka typer av IBS, säger Magnus Simrén.

 Ät varierat och så mycket fibrer du tål

Annars gäller det enligt honom att äta balanserad kost, till exempel enligt den gamla kostcirkeln, men minska på köttet och basera dieten mer på grönsaker och frukt, så länge ens mage tål det. Frukt och grönt innehåller nämligen fibrer som skyddar mot många svåra sjukdomar som hjärt-kärlsjukdom och olika typer av cancer. De bryts inte ner i magsäcken utan når tjocktarmen där de utgör näring till hälsofrämjande bakterier. I jäsningen produceras smörsyra, som tarmcellerna behöver för att upprätthålla sin barriärfunktion, så att skadliga ämnen inte kommer in i tarmslemhinnan.

– Fibrer är bra för tarmfunktionen, men kan bli för mycket och då förorsaka gasbildning, så ät så mycket fibrer du tål, säger Magnus Simrén.

Vad kan vi mer göra för att tarmen ska må bra?

– Lev hälsosamt, det vill säga motionera regelbundet, minska eventuell stress, ät regelbundet, stressa inte vid maten, sov ordentligt och se till att må psykiskt bra.

Text: Inna Sevelius, på uppdrag av forskning.se