Tema

Trollens roll i svenska valet

Risken för falsk information som sprids via sociala medier ökar inför det svenska valet. Men hur stor risken är eller vilka intressen som om ett halvår skulle vilja störa valet beror i hög grad på vad som sker i omvärlden.
– Det bästa sättet att avslöja falsk information är att själv vara uppmärksam, säger Thomas Nygren som forskar om det vi kallar fake news.

Det finns alltid en risk för att desinformation medvetet ska spridas.

– Den typen av aktiviteter har förekommit i samband med valen i Frankrike och USA. Men det väldigt svårt att mäta hur omfattande kampanjerna har varit, säger Thomas Nygren, som är universitetslektor i didaktik vid Uppsala universitet.

Den största statliga aktören i spridningen av falsk information utgörs av den ryska ledningen, enligt Björn Palmertz, senioranalytiker på Försvarshögskolan:

– De har aktivt försökt påverka flera val i västländer nyligen. Under det amerikanska presidentvalet hackade de in sig på de republikanska och demokratiska partihögkvarterens datorer för att på sätt störa valkampanjen. De försökte smutskasta Macronkampanjen bland annat genom att använda falska konton på Facebook.

Enligt Björn Palmertz är syftet med kampanjerna att öka det ryska inflytandet internationellt och göra det svårare för andra länder och internationella samarbeten att agera motvikt till de ryska ambitionerna. Ett sätt att uppnå det är att skapa splittring mellan EU:s invånare och uppmuntra nationalism.

– Men exakt vad de vill får man aldrig reda på. Det vi ser är att det ofta handlar om att underblåsa rädsla för invandring – att visa att väst inte kan skydda sina egna medborgare.

Vad kan vi då vänta oss i det svenska valet?

– Det kan vara smutskastning av politiker, det kan vara påhittade eller vinklade situationer som man vet kan uppröra människor – där är migrationssituationen en tacksam fråga. Sedan kan det vara konstgjorda argument som sprids så att de ser ut att ha stöd från många.

Metoderna för att sprida falsk information är flera. Så kallade trollfabriker med anställda personer som under falska identiteter driver opinion i sociala medier. Andra sätt är att använda botar som är programmerade att duplicera budskap i nätverk i sociala medier.

– För Ryssland kan det vara en fördel att anställa människor för då får man en kvalificerad resurs. När det gäller nationella grupperingar som alt right-rörelsen i USA och extremistiska organisationer, väljer de i större utsträckning botnätverk för det är inte lika dyrt. Men vilken påverkan de här metoderna faktiskt har är väldigt osäkert, säger Björn Palmertz.

Därför kallar vi dem troll

Internettroll eller nättroll, oftast bara kallade troll, är personer som skriver i syfte att provocera fram känslomässiga svar, gräl eller utdragna ofruktbara diskussioner som inte leder någon vart.
Ursprungligen användes den engelska termen trolling på internet (först använd i usenet-gruppen alt.folklore.urban 1992), för att beskriva fenomenet att vissa personer skrev avsiktliga så kallade flame baits, på svenska flejmbete eller brandfackla. Därav kommer också verbet flejma.
Trolling är engelska för dragrodd, en fisketerm för att långsamt låta agnade krokar släpa efter båten. Personer som ”trollade” drog så att säga ett blänkande drag med krokar tvärs igenom en grupp av diskuterande människor, i hopp om att någon skulle nappa.
Begreppet trolling förkortades till troll, vilket i sin tur associeras till trollen i sagor, som också sägs kunna lura till sig, och till och med bergta människor.
Källa: wikipedia

Samtidigt ska vi inte oroa oss för mycket över inflytandet utifrån. Hoten finns där men en viktigare fråga är vad som sker på vår egen hemmaplan.

– Det vi ska vara mest noggranna med är hur vi sköter vårt eget land. Att vi har ett bra rättsväsende, en debatt när där man kan få klarhet i vilka som ligger bakom olika uttalanden och att människor säger ifrån när desinformation presenteras som sanning. Det är oerhört väsentligt för att motverka att förenklade sanningar och rykten får fäste.

Hur desinformation sprids och i vilken omfattning vet egentligen ingen. En anledning är att stora aktörer som Facebook och Google först nu erkänner att de har varit utsatta för vilseledande information som de spridit vidare.

– Eftersom det är privata företag som har informationen och det är individer som drabbas, så kommer man inte åt att vetenskapligt mäta vad som sker. Det svåraste för oss som forskar om det här är att vi har väldigt lite empiriska data över vad som händer i människors nyhetsflöden, säger Thomas Nygren.

Det här betyder orden

Twitterstorm: Ett inlägg på Twitter eller i någon kanal utanför Twitter som skapar en mängd reaktioner. En twitterstorm startas ofta av en enskild person som skickar ett inlägg som plockas upp av personens följare som i sin tur skickar inlägget vidare. En tillräckligt stark twitterstorm kan fångas upp av traditionella medier som därmed förstärker stormen.
Falsk twitterkonto: Ett konto på Twitter som drivs av någon annan än den som ser ut att vara personen som gör inläggen. Ett syfte med ett falskt konto kan vara att skapa uppmärksamhet runt särskilda frågor eller sprida felaktig information.
Dark Ads: Annonser i sociala medier som riktas till en speciell och ofta begränsad målgrupp och som gör det möjligt för en annonsör att skicka olika budskap till olika målgrupper – och samtidigt gör det omöjligt för andra till exempel journalister eller forskare att se annonsen. Därav namner ”dark” – mörk. För att nå rätt målgrupp samlas olika typer av data från sociala medier. Dark Ads påstås har använts av Trumpkampanjen i presidentvalet, något som hårt kritiserats. Facebook har nu sagt att de inte längre tillåter att annonser med politiska budskap är dolda för alla utom mottagaren.
Trollfabrik: Är ett företag som har anställda som har falska identiteter på sociala medier. De skriver inlägg och kommenterar andras inlägg. Syftet är att därigenom skapa opinion för vissa åsikter.
Botar: En bot är ett datorprogram som konstruerats för att automatiskt utföra vissa uppgifter. Till exempel kan de vara aktiva på sociala medier och göra automatiserade inlägg för att sprida propaganda. Vissa undersökningar hävdar att 45 procent av alla inlägg på Twitter i Ryssland kommer från botar. Men botar kan vara programmerade att göra många saker. Att posta propaganda är bara en av de sakerna.

Vem som är gravid med vem
– Forskningen visar istället att nyheter från etablerade medier framförallt är samhällsinformation. Desinformation därför ett bättre begrepp än falska nyheter.

För att få en uppfattning om hur mycket desinformation som sprids har Thomas Nygren låtit 6000 elever granska nyheterna i sina flöden på sociala medier. Projektet heter Nyhetsvärderaren och genomfördes under september 2017.

– I diskussionen i media verkar förekomsten av falska nyheter vara relativt vanligt. Men så ser det inte ut i elevernas flöden. Vår undersökning visar istället att det är trovärdiga nyheter som delas. Framförallt handlar det om politik, ekonomi och samhällsfrågor samt olyckor och brott.

Av det drar Thomas Nygren slutsatsen att nyheter verkar som en sammanhållande faktor i samhället. Istället för att splittra bygger elevernas flöden en gemensam världsbild och fungerar som en brygga mellan människor.

Mindre är tio procent av nyheterna kunde bedömas som icke-trovärdiga. Av dem var det vanligaste felaktiga nöjesnyheter. Som vem som har gjort bort sig eller vem som är gravid med vem.

– Det vi ser i nyhetsflödena hos unga människor och som i höst kommer att vara väljare för första gången, är att de är noga med vad de delar. Det är inte en starkt vinklad världsbild eller falska utsagor som reproduceras.

Kvällstidningars demokratiska ansvar
Den i särklass största nyhetskällan är Aftonbladet.se, därefter Expressen.se.

– Kvällstidningarna bär i dagsläget det demokratiska ansvaret eftersom andra tidningar finns bakom betalväggar.

– Det är en utmaning att hantera desinformationen i sociala medier men så länge ungdomarna fortsätter att dela nyheter från etablerade medier är det ganska lugnt, säger Thomas Nygren.

Så här undersöker du om nyheten är falsk

Det är främst tre saker som är viktiga att tänka på när man på ett vetenskapligt sätt värderar nyheters trovärdighet, enligt Thomas Nygren som forskar om desinformation i sociala medier på Uppsala universitet:

  1. Vem är avsändaren och vilka avsikter har den personen? Professionella nyhetsgranskare utnyttjar nätets resurser för att avgöra hur trovärdig avsändaren är. De använder sökmotorer som Google och uppslagsverk som Wikipedia för att ta reda på om de som står bakom informationen har anledning att vilja vinkla, undanhålla eller fabricera fakta.
  2. Vilka bevis finns för olika påståenden i nyheten? Är det exempelvis forskningsresultat, statistik från myndigheter eller personliga berättelser?
  3. Vad säger andra oberoende källor? Hur framställs nyheten i andra oberoende källor, till exempel trovärdiga nyhetsbyråer. Det räcker alltså inte att läsa nyheten noggrant eller att klicka sig vidare på samma sajt. För att avgöra trovärdigheten måste man lämna sidan och hitta andra uppgifter på andra webbplatser.

Detta var också den metod som eleverna i projektet Nyhetsvärderaren använde sig av när de kontrollerade nyheterna i sina flöden på sociala medier.

För att undersöka en bild: högerklicka och välj ”sök på Google efter bild”. Leta reda på bilden Då kan du också se hur originalet ser ut. Ibland manipuleras bilder genom stark beskärning.

Vem är du? Se vad ”personaliseringsmotorn” från University of Cambridge gör av dina digitala avtryck: https://applymagicsauce.com/

Det finns i dagsläget inget sätt att tekniskt skydda sig mot manipulerade budskap. Det har funnits stora förhoppningar om att hitta lösningar som automatiskt ska rensa bort desinformation. Men hittills har de verktygen varit för trubbiga. De som skapar falska nyheter lär sig snabbt hur man tar sig förbi de system som används för att stoppa dem. Dessutom är maskiner dåliga på att identifiera vinklingar och nyanser i ett budskap,

– Det bästa sättet att avslöja falsk information är att själv vara uppmärksam, säger Thomas Nygren.

– Och detta är också utmaningen, medierna är designade för att se trovärdiga ut och vi som människor vill gärna att saker bara ska komma till oss. Det är det kritiska tänkandet som vi måste arbeta med.

Information, desinformation och falska nyheter

Thomas Nygren har länge studerat det som brukar kallas falska nyheter, även om han är kritisk till begreppet: Sedan Donald Trump började använda ”fake news” för att smutskasta etablerade mediers bevakning, har det fått fel betydelse. Forskningen visar istället att nyheter från etablerade medier framförallt är samhällsinformation. Desinformation därför ett bättre begrepp än falska nyheter, menar han.

Det är en ståndpunkt som delas av Björn Palmertz, senioranalytiker på Försvarshögskolan: Termen ”falska nyheter” är otydlig. Den betyder olika saker i olika sammanhang. Han föredrar också termen desinformation som han definierar som information som medvetet skapats för att påverka genom att använda missvisande underlag eller tolkningar, menar han.

Text: Lotta Nylander på uppdrag av forskning.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Trollens roll i svenska valet

 lästid ~ 8 min