Trollens roll i svenska valet

Det finns alltid en risk för att desinformation medvetet ska spridas.

– Den typen av aktiviteter har förekommit i samband med valen i Frankrike och USA. Men det väldigt svårt att mäta hur omfattande kampanjerna har varit, säger Thomas Nygren, som är universitetslektor i didaktik vid Uppsala universitet.

Den största statliga aktören i spridningen av falsk information utgörs av den ryska ledningen, enligt Björn Palmertz, senioranalytiker på Försvarshögskolan:

– De har aktivt försökt påverka flera val i västländer nyligen. Under det amerikanska presidentvalet hackade de in sig på de republikanska och demokratiska partihögkvarterens datorer för att på sätt störa valkampanjen. De försökte smutskasta Macronkampanjen bland annat genom att använda falska konton på Facebook.

Enligt Björn Palmertz är syftet med kampanjerna att öka det ryska inflytandet internationellt och göra det svårare för andra länder och internationella samarbeten att agera motvikt till de ryska ambitionerna. Ett sätt att uppnå det är att skapa splittring mellan EU:s invånare och uppmuntra nationalism.

– Men exakt vad de vill får man aldrig reda på. Det vi ser är att det ofta handlar om att underblåsa rädsla för invandring – att visa att väst inte kan skydda sina egna medborgare.

Vad kan vi vänta oss i det svenska valet?

– Det kan vara smutskastning av politiker, det kan vara påhittade eller vinklade situationer som man vet kan uppröra människor – där är migrationssituationen en tacksam fråga. Sedan kan det vara konstgjorda argument som sprids så att de ser ut att ha stöd från många.

Trollfabriker i sociala medier

Metoderna för att sprida falsk information är flera: Så kallade trollfabriker med anställda personer som under falska identiteter driver opinion i sociala medier och botar som är programmerade att duplicera budskap i nätverk i sociala medier.

– För Ryssland kan det vara en fördel att anställa människor för då får man en kvalificerad resurs. När det gäller nationella grupperingar som alt right-rörelsen i USA och extremistiska organisationer, väljer de i större utsträckning botnätverk för det är inte lika dyrt. Men vilken påverkan de här metoderna faktiskt har är väldigt osäkert, säger Björn Palmertz.

Samtidigt ska vi inte oroa oss för mycket över inflytandet utifrån. Hoten finns där men en viktigare fråga är vad som sker på vår egen hemmaplan.

– Det vi ska vara mest noggranna med är hur vi sköter vårt eget land. Att vi har ett bra rättsväsende, en debatt när där man kan få klarhet i vilka som ligger bakom olika uttalanden och att människor säger ifrån när desinformation presenteras som sanning. Det är oerhört väsentligt för att motverka att förenklade sanningar och rykten får fäste.

Hur desinformation sprids och i vilken omfattning vet egentligen ingen. En anledning är att stora aktörer som Facebook och Google först nu erkänner att de har varit utsatta för vilseledande information som de spridit vidare.

– Eftersom det är privata företag som har informationen och det är individer som drabbas så kommer man inte åt att vetenskapligt mäta vad som sker. Det svåraste för oss som forskar om det här är att vi har väldigt lite empiriska data över vad som händer i människors nyhetsflöden, säger Thomas Nygren.

– Forskningen visar istället att nyheter från etablerade medier framförallt är samhällsinformation. Desinformation är därför ett bättre begrepp än falska nyheter.

För att få en uppfattning om hur mycket desinformation som sprids har Thomas Nygren låtit 6 000 elever granska nyheterna i sina flöden på sociala medier. Projektet heter Nyhetsvärderaren och genomfördes under september 2017.

Få falska nyheter i flödet

– I diskussionen i media verkar förekomsten av falska nyheter vara relativt vanligt. Men så ser det inte ut i elevernas flöden. Vår undersökning visar istället att det är trovärdiga nyheter som delas. Framförallt handlar det om politik, ekonomi och samhällsfrågor samt olyckor och brott.

Av det drar Thomas Nygren slutsatsen att nyheter verkar som en sammanhållande faktor i samhället. Istället för att splittra bygger elevernas flöden en gemensam världsbild och fungerar som en brygga mellan människor.

Mindre är tio procent av nyheterna kunde bedömas som icke-trovärdiga. Av dem var det vanligaste felaktiga nöjesnyheter. Som vem som har gjort bort sig eller vem som är gravid med vem.

– Det vi ser i nyhetsflödena hos unga människor och som i höst kommer att vara väljare för första gången, är att de är noga med vad de delar. Det är inte en starkt vinklad världsbild eller falska utsagor som reproduceras.

Kvällstidningars demokratiska ansvar

Den i särklass största nyhetskällan är Aftonbladet.se, därefter Expressen.se.

– Kvällstidningarna bär i dagsläget det demokratiska ansvaret eftersom andra tidningar finns bakom betalväggar.

– Det är en utmaning att hantera desinformationen i sociala medier men så länge ungdomarna fortsätter att dela nyheter från etablerade medier är det ganska lugnt, säger Thomas Nygren.

Det finns i dagsläget inget sätt att tekniskt skydda sig mot manipulerade budskap. Det har funnits stora förhoppningar om att hitta lösningar som automatiskt ska rensa bort desinformation. Men hittills har de verktygen varit för trubbiga. De som skapar falska nyheter lär sig snabbt hur man tar sig förbi de system som används för att stoppa dem. Dessutom är maskiner dåliga på att identifiera vinklingar och nyanser i ett budskap,

– Det bästa sättet att avslöja falsk information är att själv vara uppmärksam, säger Thomas Nygren.

– Och detta är också utmaningen, medierna är designade för att se trovärdiga ut och vi som människor vill gärna att saker bara ska komma till oss. Det är det kritiska tänkandet som vi måste arbeta med.

Text: Lotta Nylander på uppdrag av forskning.se