Bord i trä på vilket det finns en vas med blommor, en bärbar dator, en tröja och en dagstidning.
Artikel från Jönköping University

Vem lyssnar människor på när det är kris? Myndigheter och lokaltidningar, är svaret i en ny studie om människors beteenden under coronapandemin.

Forskare från Jönköping University och Handelshögskolan i Stockholm har i en ny studie pejlat människors beteende under coronapandemin.

Syftet var att förstå vilken typ av information som är mest effektiv för att förändra människors beteende. 200 000 artiklar om pandemin, publicerade i tidningar i hela Sverige, analyserades.

Med hjälp av rörlighetsdata från Google-användare i Sverige spårades också människors dagliga rörelser på olika platser – som kollektivtrafik, stormarknader och arbetsplatser. Dessa data användes för att studera människors efterlevnad av folkhälsoråd, inklusive rekommendationer om att arbeta hemifrån och att hålla fysisk distans.

Lokaltidningen håller än

Den huvudsakliga slutsatsen i studien är att människor fäster tilltro till det som publiceras i lokala tidningar. Rapportering i tidningarna om smittor, vaccinationer och annat rörande covid-19 hade en stor effekt på människors rörlighet.

Forskarna drar även slutsatsen att människor i högre grad lyssnar på råd som kommer från myndigheter än råd som kommer från forskare. En anledning kan vara att universitetsprofessorer och andra experter ofta ger avancerade förklaringar, medan uttalanden från myndigheter har ett enkelt språk som lätt kan förstås.

Fakta funkar bättre än åsikter

Forskarna fann också att kommunikation som bygger på fakta, snarare än åsikter, effektivt får människor att ändra sitt beteende. Däremot är människor inte särskilt mottagliga för debattartiklar, ledare och kommentarer.

Information från kommunen eller regionen, konstaterar forskarna vidare, har större effekt än nationella nyheter. Det vill säga, om informationen är direkt tillämplig på ens vardagsliv är man i regel mer benägen att reagera.

Presentera fakta enkelt

Utifrån dessa fynd bör det finnas tre regler för myndigheter när de vill vägleda befolkningen genom en kris, menar forskarna: Att använda ett enkelt språk, att presentera fakta samt att påpeka varför något är personligt relevant för medborgarna.

– I tider av sociala medier och falska nyheter är det trevligt att se att människor förlitar sig på hårda fakta och kvalitetsinformation från sin lokala tidning, säger Marcel Garz, docent i nationalekonomi vid Jönköping International Business School och en av forskarna bakom studien.

– Tyvärr har tidningsbranschen haft svårt att skaffa resurser för lokal journalistik. Många utgivare har tvingats lägga ner, medan andra har förvärvats av stora medieföretag.

Samhället borde därför, menar Marcel Garz, göra mer för att stoppa nedgången i den lokala journalistiken. Att värna lokaljournalistiken innebär inte bara att det finns en viktig resurs i kriser utan innebär också ett stöd för demokratin i allmänhet.

Vetenskaplig artikel:

Media coverage and pandemic behavior: Evidence from Sweden, Health Economics.

Kontakt:

Marcel Garz, docent i nationalekonomi på JIBS, Jönköping International Business School, vid Jönköping University
marcel.garz@ju.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera