Myterna om flerspråkighet

Många blir besvikna när de få reda på att det inte verkar finnas några direkta kognitiva fördelar med att vara flerspråkig, berättar Niclas Abrahamsson som är professor i svenska som andraspråk vid Stockholms universitet och forskar om hur mottaglig hjärnan är för att lära sig nya språk vid olika åldrar.

Kulturella faktorer

– Det finns studier som visar att tvåspråkiga barn är lite mer flexibla i sitt tänkande och lite bättre på problemlösning. Men det är ofta väldigt små skillnader som bara förekommer hos vissa av barnen. Fördelarna är heller inte långvariga utan det är effekter som enbart finns när barn är på väg att tillägna sig två språk, säger Niclas Abrahamsson.

Ett problem i flera av de studier som pekar på skillnader mellan enspråkiga och flerspråkiga är att forskarna kan ha dragit fel slutsatser av sitt material. Till exempel har det gjorts studier i Kanada som visar att tvåspråkiga barn har bättre exekutiva förmågor, alltså att förmåga att bromsa sin första impuls, något som har ett starkt samband med högre betyg.

– Men alla de flerspråkiga barnen var kinesiska och de enspråkiga kinesiska barnen i Kina har också bra exekutiva förmågor. Vi förmodar därför att skillnaderna mellan de flerspråkiga och enspråkiga barnen beror på kulturella faktorer.

Det berättar Annika Andersson, som är universitetslektor i svenska som andraspråk på Linnéuniversitetet i Växjö och har en forskningsbakgrund i kognitiv neurologi och psykolingvistik. Hon pekar på att liknande brister som i den kanadensiska studien återfinns i andra forskningsrapporter.

Flerspråkighet och demens

– De finns till exempel studier som hävdar att tvåspråkiga personer kan slippa demens. Men det går inte att bevisa att de flerspråkiga personerna har sluppit demens tack vare att de talar flera språk. De har kanske haft en annan kost eller de kan ha gått långa promenader. Eller något annat som har betydelse för att förhindra demens. Det vet vi inte.

Ett annat vanligt påstående är att tvåspråkiga barn tar längre tid på sig att börja tala. Men också den forskningen har brister.

– Flera av de studierna är problematiska. De tvåspråkiga barnen har ofta lågutbildade föräldrar och de kommer från en annan social klass än de enspråkiga barnen. Föräldrarnas utbildningsnivå har stor betydelse för barns språkliga utveckling men det har forskarna alltså inte tagit hänsyn till, säger Annika Andersson.

Flerspråkiga lär sig knappast lättare

Även antagandet att det skulle vara lättare för flerspråkiga personer att lära sig nya språk är en sanning med modifikation.

– Det är en omtvistad föreställning. Talar man flera språk så kan man naturligtvis ta hjälp av de språken när man lär sig ett nytt språk. Till exempel kan man känna igen hur vissa språkliga fenomen fungerar. Men att tvåspråkiga personer skulle vara mycket bättre på att lära sig språk är en överdriven föreställning. Det är så mycket annat som spelar roll som vid vilken ålder man lär sig språket eller om man gör det i ett klassrum eller i den miljö där språket talas, säger Niclas Abrahamsson.

Överhuvudtaget verkar det vara så att det finns betydligt fler likheter än olikheter mellan enspråkiga och flerspråkiga personer. Till exempel har det funnits en teori som hävdar att tvåspråkiga personer skulle använda båda sina hjärnhalvor mer än enspråkiga eftersom modersmålet och andraspråket skulle finnas på olika platser i hjärnan. Men det stämmer inte. Istället utnyttjar flerspråkiga sin hjärna på samma sätt som enspråkiga.

Nya språk via modersmålet

– De delar i hjärnan som är aktiva vid språkanvändning är aktiva oavsett vilket språk du använder. Och när man talar flytande finns språket på samma plats i hjärnan som modersmålet, förklarar Niclas Abrahamsson.

Under 70- och 80-talet förespråkade många forskare att invandrade barn inte skulle tala sitt modersmål i skolan eftersom de då riskerade att inte lära sig svenska ordentligt. Det är nu ett synsätt som helt avfärdas. Istället är det väl belagt att vägen till ett nytt språk går via modersmålet. Förstår man till exempel abstrakta begrepp på sitt modersmål är det mycket lättare att lära sig dem på det nya språket också.

– Om barnen får stöd i sitt förstaspråk i skolan kommer de att lära sig svenska fortare. Ska ett barn lära sig ett nytt begrepp på andraspråket behöver de använda det i genomsnitt 600 gånger. Men om de lär sig det på sitt första språk så kan de det efter 250 gånger och sedan behöver de öva 200 gånger till på det nya språket för att behärska begreppet även på det språket. De lär sig alltså begreppen på två språk snabbare än vad de lär sig enbart på det nya språket, säger Annika Andersson.

Ingen risk du blir halvspråkig

Länge fanns också en föreställning att barn som växte upp med två eller flera språk riskerade att bli halvspråkiga. I själva verket var barnen kompetenta på båda språken men de hade ett uttal som gjorde att de inte lät som modersmålstalande på något av dem.

– Men om man slog ihop deras språkliga kompetens kunde de nästa dubbelt så mycket språk som andra barn. Att tro att någon bara lär sig halva språk är en ganska idiotisk teori, säger Niclas Abrahamsson

Inom forskningen är man nu överens om att det bara finns fördelar med att behärska flera språk. Även om det inte gör att man blir mer kreativ än den som bara kan ett språk.

Text: Lotta Nylander på uppdrag av forskning.se