Artikel från Umeå universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

12 juni 2014

Hälsan påverkas av luftföroreningar både från trafik och vulkaner

Höga halter av luftföroreningar leder till att mängden av uthämtad astmamedicin och antalet som söker akutvård för hjärt-lungsjukdomar och stroke ökar. Även exponering för partiklar från vulkanaska ökar antal akutbesök. Det visar en avhandling från Umeå universitet.

– Luftföroreningar i storstäder, från till exempel trafik, är ett folkhälsoproblem eftersom många människor exponeras. Nu kan vi visa att även mer naturliga föroreningskällor som damm, sandstormar och aska från vulkanutbrott kan hota människors hälsa, säger Hanne Krage Carlsen, doktorand vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, som nu disputerar på en avhandling i ämnet.

På Island på finns många naturliga föroreningskällor, och även ett betydande bidrag från trafik, vilket gör Island lämpligt för studier av hälsopåverkan orsakade av luftföroreningar. Trots detta saknas tidigare studier om hälsoeffekter av luftföroreningar på Island. För att råda bot på detta har Hanne Krage Carlsen studerat registerdata om uthämtade av receptbelagda astmaläkemedel på isländska apotek och förekomsten av akutbesök för hjärt- och lungsjukdom och stroke, samt hälsoeffekter av direkt exponering av aska från vulkanutbrott.

I ett av sina delarbeten har hon visat att antalet personer som hämtar ut astmaläkemedel ökar tre till fem dagar efter att halter av svavelväte och små partiklar i luften, som är mindre än 10 mikrometer i diameter, ökar. Samma effekt sågs när det gäller ozon, även när det gäller antalet akutbesök, men i detta fall sågs effekten redan efter en till två dagar. Hos äldre var effekten av dessa föroreningar kraftigare, och i denna grupp sågs även hälsoeffekter av ökade halter kvävedioxid.

I ett annat delarbete studerade Hanne Krage Carlsen hälsoeffekter i samband med vulkanutbrott. Före utbrottet fick individer som bodde inom 40 km från vulkanen Eyjafjallajökull, på södra Island, genomgå en hälsoundersökning. Spirometri användes för att undersöka påverkan på lungfunktion, och de fick även besvara frågor om symtom.

Studien visar att vulkanutbrottet inte påverkade lungfunktionen hos denna grupp, i förhållande till en referenspopulation från huvudstadsområdet. Ett flertal personer uppvisade dock symtom från ögon, näsa och hals, som klåda, torrhet och hosta, några var stressade och mådde psykiskt dåligt. Individer med underliggande sjukdomar rapporterade fler symtom i samband med utbrottet än de som var friska.

Sex månader efter vulkanutbrottet genomfördes en enkätundersökning som visade  att symtom från andningsorgan och ögon var dubbelt så vanliga hos islänningar som bodde på den södra delen av ön och var utsatta för vulkanutbrottet, jämfört med en referenspopulation från Norrisland. Psykisk ohälsa var ännu vanligare hos de som var mest exponerade för föroreningar från vulkanen. Samtidigt var andelen med symtom 3-6 gånger högre hos Sydislänningarna som bodde närmast vulkanen än hos dem som bodde längre från vulkanen vid utbrottet.

– Resultaten bekräftar att höga halter av luftföroreningar, oavsett om de kommer från utsläpp orsakade av människor eller från naturen i form av damm, luftpartiklar vid sandstormar och aska från vulkanutbrott kan hota människors hälsa. Den geografiska närheten till en vulkan eller annan källa till luftföroreningar har stor betydelse för förekomsten av symtom, säger Hanne Krage Carlsen.

Avhandling: Hälsoeffekter av luftföroreningar på Island. (Engelsk titel: Health effects of air pollution in Iceland).

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera