Välling vid sex månaders ålder ökar risken för senare övervikt

Inom det så kallade Tillväxtprojektet har forskare vid Sahlgrenska akademin i samarbete med barnhälsovården i Region Halland under åtta år följt 2 666 halländska förskolebarn. Syftet har varit att dels kartlägga barnens matvanor och tillväxt under det första levnadsåret, dels studera föräldrarnas uppfattning om och inställning till små barns hälsa.

Resultaten, som nu redovisas i en avhandling, visar att föräldrarna generellt sett tycker att barnens hälsa har en självklar koppling till deras matvanor. Men i föräldrarnas strävan att hålla barnen glada och nöjda ökar också risken för ohälsosamma matvanor.

– De flesta föräldrar använder ibland mat för att glädja eller trösta. Det här bör hälso- och sjukvårdspersonal vara medvetna om när de ger kostråd eller på annat sätt försöker balansera föräldrarnas inställning till matfrågor, säger Gerd Almqvist-Tangen, doktorand vid Sahlgrenska akademin och barnhälsovårdsutvecklare inom Region Halland.

Gerd Almqvist Tangen och hennes forskarkollegor har också studerat halländska mödrars amningsvanor. Resultaten visar att var fjärde mamma någon gång haft problem med amningen under barnets första levnadsår. Av de 2 666 mödrar som ingick i studien ammade 58 procent sina barn när de var sex månader – men bara 1,6 procent av mödrarna helammade.

– Vi vet att mammor som har svårt att amma ofta slutar amma i förtid. Eftersom detta ökar risken för övervikt är det viktigt att amningsproblem uppmärksammas tidigt, säger Gerd Almqvist-Tangen.

Studierna visar att barn som fick välling som tillägg när de var sex månader hade ett högre BMI vid 12 respektive 18 månaders ålder. Hos barn som fick gröt eller puré som tillägg sågs inte motsvarande risk.

–Vår rekommendation är att undvika välling som tillägg och istället välja gröt. Om föräldrarna vill ge barnet välling, så bör de undvika att använda en nappflaska efter ett års ålder och istället erbjuda vällingen i en mugg, säger Gerd Almqvist-Tangen.

Hur mycket och hur länge barnet ammades beror enligt avhandlingen i hög grad på socioekonomiska faktorer. I de områden i Halland som enligt SCB har lägst köpkraft är det 20 procent fler som slutar amma barnet vid fyra månaders ålder, jämfört med genomsnittet.

Bland föräldrar med låg utbildningsnivå var det dessutom vanligare att välling användes som ersättning.

– Min avhandling påvisar att vi för att förhindra övervikt och fetma behöver göra insatser redan under första levnadsåret. Ska barnet få en normal tillväxt behöver goda matvanor etableras redan under fosterlivet och det första levnadsåret. I detta arbete måste svensk barnhälsovård också ta större hänsyn till socioekonomiska faktorer och till föräldrarnas uppfattning om barnets hälsa, säger Gerd Almqvist-Tangen.