Artikel från Stockholms universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

8 augusti 2013

Källorna till smog i Kina identifieras

En gigantisk smutsbrun smog – luftföroreningar från ofullständig förbränning – påverkar klimatet över östra Asien mer än utsläpp av koldioxid, och förorsakar förtida död av en halv miljon människor årligen, bara i Kina. Trots detta har det varit svårt att bestämma vilka som är de viktigaste utsläppskällorna

I en artikel som nu publiceras i tidskriften Environmental Science and Technology (utgiven av American Chemical Society) använder Örjan Gustafsson och kollegor vid Stockholms universitet och från Kina, USA och Sydkorea en kraftfull kol-14 metod som visar att fyra femtedelar av de förorenande sotpartiklarna kommer från fossil förbränning så som hushållens småskaliga användning av kolbriketter och från trafik. Resultaten ändrar drastiskt synen på olika källors bidrag.

Upptäckten förbättrar kunskapen kring källorna av sotpartiklar (“Black Carbon”) – en viktig del av Kinas luftföroreningar – och den globalt viktigaste bland de så kallade kortlivade klimatpåverkande luftföroreningarna. De relativa bidragen från biomassa gentemot fossil förbränning är viktig att förstå då fossilt sot har en starkare klimatpåverkan, tränger djupare ner i lungan och korrekt källbestämning är ett centralt underlag för samhällsbeslut kring vilka källor som ska prioriteras för minskade utsläpp.

De bruna moln av luftföroreningar som täcker stora delar av Sydostasien uppkommer bland annat genom eldning av ved och jordbruksrester, kol i hushållen och fabriker, samt från trafik. Tidigare studier, baserade på osäkra utsläppsfaktorer, spänner ett stort intervall men har samtliga föreslagit en större roll för biomassaförbränning än vad de nu publicerade källdiagnostiska mätningarna på sot i den faktiska luften över östra Asien visar.

Det svensk-kinesiska forskarlaget, med ytterligare medarbetare från USA och Sydkorea, lyckades bestämma källorna till luftföroreningarna genom de första mätningarna någonsin av den naturliga kol-14 (halveringstid 5700 år) sammansättningen av sotpartiklar i atmosfären över östra Asien, med provtagningskampanjer i megastäderna Beijing och Shanghai samt vid strategiskt belägna regionala receptorstationer i södra Kina och vid det internationella superobservatoriet på en koreansk ö i sydöstra Gula havet. Deras resultat, presenterade i Environmental Science and Technology artikeln, visar att sotpartiklarna i det bruna molnet från Kina kontinuerligt härstammade till fyra femtedelar från fossil förbränning (kol-14 ”död”) och bara till en femtedel från biobränsle och vegetationsbränder (kol-14 ”levande”).

De positiva effekterna av att minska utsläppen av sot från fossil förbränning i Kina, världens största utsläppsland, skulle kunna bli både snabba och stora. Globalt sett så står sotpartiklar nu för en klimatuppvärmning som motsvarar ungefär hälften av den från koldioxidutsläpp. Ke Du, professor vid Kinesiska Vetenskapsakademiens Institut för Urban Miljö i Xiamen och kinesisk ledare av studien, säger att bekämpa koldioxidutsläpp är den viktigaste uppgiften för att begränsa klimatuppvärmningen. Du förklarar vidare att ”i kontrast till koldioxidhalterna i atmosfären, som svarar på minskade utsläpp på en trög 100-1000 årsskala, så försvinner sotpartiklarna efter dagar upp till veckor, vilket ger en snabb klimatvinst av minskade sotutsläpp”.

Örjan Gustafsson, professor vid Stockholms universitet och studiens svenske ledare, säger att en ökad kunskap kring källorna av de sot-innehållande luftföroreningarna är centralt för de stora internationella ansträngningar som nu görs för att bekämpa de kortlivade klimatpåverkande luftföroreningarna.

– Ett effektivt minskande av utsläppen från de största kinesiska sotkällorna kommer leda till snabba och positiva effekter inom flera områden så som kvalitén på luften som människor andas, det regionala klimatet och dess följdeffekter på till exempel stormintensitet, nederbörd och färskvattentillgång, säger Gustafsson.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera