Kalla vintrar ger sämre luftkvalitet i Göteborg
De två senaste vintrarna i Göteborg har varit extremt kalla, vilket hänger ihop med skillnader i lufttrycket över Nordatlanten. Det har fått till följd att göteborgsluften har varit mer förorenad med kväveoxider än man någonsin tidigare uppmätt. I en ny studie visar forskare vid Göteborgs universitet att det finns ett starkt samband mellan klimat och förekomsten av luftföroreningar.
Vilket väder vi får i Göteborg beror bland annat på skillnader i lufttrycket över Nordatlanten, den nordatlantiska oscillationen (NAO). NAO svänger mellan positiva och negative faser beroende på skillnader i lufttrycket mellan Island och Azorerna. När NAO är i sin negativa fas, som de senaste två vintrarna, får vi kalla vintrar på grund av att lågtrycken drar ner över södra Europa, medan kall luft från polarområdena eller Sibirien drar in över norra Europa.
I en studie som utförts i Göteborg har en grupp forskare vid Göteborgs universitet undersökt hur halterna av luftföroreningarna kväveoxider (NO och NO2) kan kopplas till den rådande vädersituationen. Studien, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Atmospheric Environment, visar att trots att utsläppen enligt Miljöförvaltningens beräkningar har minskat i Göteborgs stadskärna sedan år 2000, så överskrids miljökvalitetsnormen allt oftare under perioder med negativ NAO.
– När vi får vargavinter här i Göteborg, med hög kall luft, blir luftkvaliteten klart sämre. Men med typiskt göteborgsväder, det vill säga lågtrycksbetonat väder med nederbörd och starka vindar, späds luftföroreningarna ut snabbare på grund av bättre luftomblandning, säger Maria Grundström på Institutionen för växt- och miljövetenskap på Göteborgs universitet, som är en av forskarna bakom studien.
Under de månader när NAO är negativ är luftomblandningen alltså ofta svag i Göteborg. Det innebär att luftföroreningarna som släpps ut vid marken ackumuleras och luftkvaliteten blir mycket dålig. Under vintermånaderna åren 1997-2006 var kväveoxidhalterna cirka 18 procent högre under månader då NAO var negativ, jämfört med de månader då NAO var positiv.
Miljökvalitetsnormer för kvävedioxid (NO2) överskreds klart mycket oftare när NAO låg i en negativ fas. Forskarna visar till exempel att antalet överskridanden av timvärdet för kvävedioxid (90 µg/m3 NO2) ökade. Det kan kopplas till att NAO under de senaste två åren visat en tendens till att allt oftare befinna sig i en negativ fas under vintermånaderna.
Studien har utförts av Maria Grundström, Jenny Klingberg och Håkan Pleijel vid Institutionen för växt och miljövetenskap tillsammans med klimatforskare Hans Linderholm på Institutionen för geovetenskaper, samtliga vid Göteborgs universitet.
Artikeln Urban NO2 and NO pollution in relation to the North Atlantic Oscillation NAO, som har publicerats Atmospheric Environment, finns att läsa på: dx.doi.org/10.1016/j.atmosenv.2010.11.023
Kontaktinformation
KONTAKT:
Håkan Pleijel, Institutionen för växt- och miljövetenskaper vid Göteborgs universitet
031- 786 2532
0733- 10 07 00
hakan.pleijel@dpes.gu.se
Hans Linderholm, Institutionen för geovetenskaper vid Göteborgs universitet
031- 786 2887
0708- 58 95 04
hansl@gvc.gu.se
Bildtext: Jenny Klingberg, Hans Linderholm, Håkan Pleijel och Maria Grundström.
Foto: Göteborgs universitet
