Artikel från Uppsala universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

16 maj 2005

PMS-besvär kopplade till hjärnans hormonkänslighet

Det finns ett samband mellan hjärnans känslighet för östrogen och graden av premenstruella besvär. Det visar läkaren Olle Eriksson i sin avhandling, som också ger stöd för hypotesen att hjärnans serotoninaktivitet är kopplad till premenstruella humörsymptom. Den 20 maj försvarar han sin avhandling vid Uppsala universitet.

Olle Eriksson har under sitt avhandlingsarbete studerat kvinnor som sökt hjälp mot svåra premenstruella besvär, såsom irritabilitet, nedstämdhet och försämrad impulskontroll.

– 75 procent av alla menstruerande kvinnor uppger att de har humörbesvär före mens och tio procent önskar hjälp för sina symptom. För de värst drabbade är besvären allvarligt handikappande i vardagen, säger Olle Eriksson, som anser att premenstruella besvär är ett till stora delar dolt folkhälsoproblem med betydande konsekvenser för de drabbade och för samhället.

Eftersom man inte funnit några skillnader i hormonnivåer eller hormoninsöndringsmönster mellan kvinnor med svåra besvär och symptomfria kvinnor, talar allt för att en skillnad i hjärnans känslighet för hormonsvängningar är avgörande för framkallandet av besvären. För att testa denna hypotes genomförde Olle Eriksson en studie där en grupp kvinnor med svåra premenstruella besvär och en grupp kvinnor utan besvär fick en östrogeninjektion tidigt under menstruationscykeln, varefter hjärnans svar i form av insöndringen av hormoner som påverkar äggstockarna studerades. Resultatet visar att svaret i gulkroppsstimulerande hormon skilde sig mellan grupperna och att hormonsvaret hos kvinnorna med premenstruella besvär var starkt kopplat till graden av besvär.

– Det är första gången detta har visats, säger Olle Eriksson.

I en unik studie användes ett nytt sätt att pröva teorin att premenstruella humörsymptom är kopplade till hjärnans serotoninsystem. Genom att ge en liten dos av förstadiet till signalsubstansen serotonin märkt med kol-11, en metod som utvecklats i Uppsala och som tidigare använts för att studera depressioner, kunde Olle Eriksson med PET-teknik (positronemissionstomografi) avbilda hjärnans upptag av förstadiet till serotonin när kvinnorna mådde bra och när de mådde dåligt.

– Vi fann starka samband mellan ett minskat upptag av serotoninförstadiet och en försämring av framför allt irritabilitet och nedstämdhet, säger Olle Eriksson.

Avhandlingen innehåller också en mindre läkemedelsstudie som visar att ett serotoninförstärkande medel skulle kunna fungera vid svåra premenstruella besvär, utan att orsaka de biverkningar i form av minskad lust och oförmåga till orgasm som vanliga så kallade SRI- och SSRI-preparat ibland kan ge. Olle Eriksson har också prövat en tidigare hypotes att kvinnor med premenstruella besvär skulle ha högre nivåer av manliga könshormoner i blodet (och därmed också en ökad förekomst av den speciella äggstockstyp med många små äggblåsor som ofta ger upphov till högre nivåer av manliga könshormoner) men forskningsstudien gav inget stöd för denna hypotes.

– Mina resultat leder inte till någon ny revolutionerande behandling, men vi har kommit lite närmare svaret på vad som orsakar svåra premenstruella humörbesvär, säger Olle Eriksson.

Kontaktinformation
Olle Eriksson kan kontaktas på 018-611 57 77 eller olle.eriksson@kbh.uu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera