Arkeologi
Arkeologer gräver fram saker som kan berätta om människors liv. En snöansamling djupt inne i en glaciär eller ett forntida pollenkorn är också arkeologiska fynd – användbara i forskning om hur klimatförändringar påverkat samhällen genom tiderna. Här är alla artiklar om resultat från arkeologisk forskning.
-
Märkliga miniatyrdjur del av evolutionen
Egendomliga djur levde i de kambriska haven för 540 till 480 miljoner år sedan – till exempel ett med snabel och fem ögon. Och några djur levde vidare längre än man trott, fast i miniatyrformat, avslöjar ny forskning.
-
Besättningsman på Vasaskeppet var en kvinna
Vem var egentligen skelettet G som hittades på Vasaskeppet? Forskare har tidigare trott att kvarlevorna tillhörde en man, men det stämmer inte. Det var en kvinna.
-
Två romerska mynt har hittats på Gotska Sandön
Forskare har gjort nya fynd under arkeologiska utgrävningar på Gotska Sandön. Två silvermynt från det romerska riket har oväntat upptäckts.
-
Koppar gav uppsving för bronsålderstad på Cypern
Eftertraktad koppar och ett skyddat läge gjorde den cypriotiska staden Hala Sultan Tekke till en av bronsålderns viktigaste handelsstäder. Det visar nya fynd från utgrävningar.
-
De urgamla fisködlornas väg till vattnet började tidigt
Fossilfynd från Spetsbergen visar att Ichthyosaurier, eller fisködlor, utvecklades till havslevande reptiler redan före det stora massutdöendet. Det är tidigare än vad forskare hittills har trott.
-
Nya fynd öppnar kungens unika kryddskåp på Gribshunden
Forskare kan nu visa hur kung och elit satte piff på maten ombord skeppet Gribshunden, som sjönk för 500 år sedan. Utgrävningar leder rakt in i ett förråd av exotiska kryddor, som väldoftande saffran, ingefära och peppar.
-
Storskalig valjakt i Skandinavien redan på 500-talet
En väl utvecklad jakt på några särskilda valarter inleddes redan under 500-talet. Det kan forskare konstatera efter analys av arkeologiska fynd med spelbrickor gjorda av valben.
-
Klimatförändringar kan ha fått civilisationer att blomstra – och kollapsa
Forskare har undersökt skiftningar i nederbörd och växtlighet under de senaste 4000 år i ett område i sydöstra Iran. Studien visar hur klimatförändringar har ändrat förutsättningar för jordbruket – något som kan ha påverkat de persiska rikenas uppgång och fall.
-
Människor begravdes i våtmarker under tusentals år
Många mötte en våldsam död och lämnades i myrar och våtmarker. Det här sättet att begrava människor har en mycket lång tradition. Det visar en stor arkeologisk studie av våtmarksskelett och mosslik.
-
Stor invandring till Skandinavien under vikingatiden
Invandringen till Skandinavien från andra delar av Europa var intensiv under vikingatiden – och migranternas genetiska arv kan fortfarande spåras hos nordbor idag. Främst tycks många människor flyttat hit från de brittiska öarna. Det visar en ny studie.
-
Äpplet kan ge ökad kunskap om krigsskeppens utveckling
Örlogssskeppet Äpplet, som hittats utanför Vaxholm, innehåller värdefull information för forskare. Vraket kan ge nya ledtrådar till hur dåtidens krigsskepp utvecklades från det vingliga Vasa till stabila bjässar som behärskade Östersjön.
-
Arkeologer gör oväntade fynd på Gotska Sandön – “förbryllande”
En stor mängd sälben och slaktavfall från ko – bland annat. Fynd från nya utgrävningar på Gotska Sandön förvånar forskare.
-
Bevis för att det funnits sjöar i Saharaöknen
Analys av fossila alger ger bevis för att det funnits sjöar i Sahara under Afrikas ”gröna period” för 5 000 till 10 000 år sedan. Att förstå hur klimatet i öknen har förändrats historiskt kan ge en fingervisning om Saharas framtid.
-
AI nytt redskap för datering av mänskliga kvarlevor
Forskare har utvecklat en metod där artificiell intelligens hjälper till att analysera DNA. Det gör det möjligt att exakt datera tiotusenåriga mänskliga kvarlevor.
-
Många gener gick förlorade under mammutens evolution
En studie visar att nästan 100 gener har förändrats under den ullhåriga mammutens evolution. Fynden kan innebära ytterligare utmaningar i försöken att återuppliva utdöda arter.
-
Vulkanisk vinter gynnade uppkomsten av dinosaurier
En köldperiod för 201 miljoner år sedan ledde till ett massutdöende av stora reptiler. Men befjädrade dinosaurier inte bara överlevde, utan kunde snabbt växa i antal under tidsperioden jura.