Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom "Alzheimer" i kronologisk ordning.
Gamla människor kan också vilja ha sex. Men vård- och omsorgspersonal vet inte hur de ska hantera äldre människors sexualitet. Det är ett problem, menar forskare.
Allvarliga infektioner tidigt eller mitt i livet kopplas till ökad risk för Alzheimers och Parkinsons sjukdom. Fynden tyder på att infektioner kan trigga eller förstärka en redan existerande sjukdom.
Cirka 80 procent av personer med Downs syndrom utvecklar Alzheimers sjukdom, ofta redan i tidig medelålder. Nu visar en studie att ett enkelt blodprov kan upptäcka sjukdomen. Detta ökar möjligheten att ställa korrekt diagnos utan komplicerade ingrepp.
Svåra skallskador leder i princip alltid till minnesproblem och upprepade slag mot huvudet höjer risken för demens. Det har en uppmärksammad skotsk studie av elitidrottare satt fokus på.
Vem som drabbas av demens handlar både om livsstil, riskfaktorer och de gener du fått. Demens kan inte botas, men det går att göra saker som ökar chansen för fler friska år.
Borttappade saker. Bortglömda namn. Vilse i parkeringshuset. Vi drabbas alla ibland av minnesproblem i vår vardag, men när är glömska eller en känsla av förvirring tecken på Alzheimers sjukdom?
Alzheimers sjukdom blir allt vanligare i en åldrande befolkning. Förutom det personliga lidandet innebär det även stora kostnader för samhället. Därför läggs omfattande resurser på att hitta läkemedel som kan bromsa sjukdomen. Och det finns lovande resultat.
Förutom minnessvårigheter och andra kognitiva symtom lider de flesta som drabbas av Alzheimers sjukdom också av psykiska besvär. Länge har det varit oklart om dessa uppstår på grund av vävnadsförändringarna i hjärnan, eller om de utgör psykologiska reaktioner till följd av de kognitiva symtomen. En studie vid Lunds universitet har gett nya insikter om de psykiska symtomens uppkomst vid Alzheimers sjukdom.
Hög vilopuls kan vara en oberoende riskfaktor för demens, visar en studie från Karolinska institutet. Vilopuls är enkelt att mäta, och går att sänka med hjälp av motion eller medicin. Därför tror forskarna på nya möjligheter med att mäta vilopuls hos äldre.
En stor studie från Karolinska Institutet visar att föräldrar och mor- och farföräldrar till personer med adhd hade högre risk för demens, än de med barn och barnbarn utan adhd.
Alzheimersjuka som ätit omega-3 fettsyror i början av sjukdomsförloppet presterar bättre i minnestest. Det visar en studie från Örebro universitet.
En molekyl i nanostorlek med grundämnet Niob kan hålla tillbaka bildningen av plack i hjärnvävnaden. Upptäckten ger hopp om nya behandlingar av bland annat alzheimer och parkinson.
Ett blodprov kombinerat med tre enkla tester kan med över 90 procents säkerhet förutsäga risken att en person ska utveckla Alzheimers sjukdom. Det kan få stor betydelse när läkemedel som bromsar sjukdomen blir tillgängliga.
Alzheimers sjukdom kännetecknas av onormal spridning och ansamling av proteinet tau i hjärnan. En internationell studie visar nu hur tau sprids enligt fyra distinkta mönster som leder till olika symtom med olika prognoser för de drabbade individerna. Studien publiceras i Nature Medicine.
Äldre män som har högre blodtryck nattetid än dagtid löper ökad risk att drabbas av Alzheimers sjukdom. Det visar en studie från Uppsala universitet där forskarna har följt forskningsdeltagarna i upp till 24 år .
Enkla blodprov som upptäcker Alzheimers sjukdom i tidigt skede skulle revolutionera vården. Det menar forskare vid Göteborgs universitet, som i tre studier visar att ett egenutvecklat blodprovsbaserat test kan avslöja sjukdomen innan symptom, och dessutom förutsäga dess förlopp.
Sömnstörningar, redan så tidigt som i medelåldern, ökar risken för demens senare i livet. Dagens 70-åringar sover bättre än 70-åringar för trettio år sedan och kan alltså löpa mindre risk att drabbas av demenssjukdomar.
De två använda metoderna för diagnosen av Alzheimers sjukdom ger inte entydiga resultat, med risk för felaktiga eller försenade vårdinsatser. Nu har forskare vid Karolinska Institutet hittat genetiska förklaringar till skillnaderna. Studien kan få betydelse för mer individuell diagnostik och utvecklingen av framtida läkemedel.
Nya former av proteinet tau kan påvisa alzheimer flera år innan symtomen på sjukdomen uppstår. Forskarna bakom upptäckten har utvecklat en metod för att upptäcka de subtila biologiska förändringarna.
Forskare vid Karolinska Institutet har studerat förekomsten och regionala fördelningen av alzheimer-biomarkörer i hjärnan hos personer med Downs syndrom. Resultaten kan innebära nya möjligheter till såväl tidigare diagnos som förebyggande behandling av demens.
