Förutom minnessvårigheter och andra kognitiva symtom lider de flesta som drabbas av Alzheimers sjukdom också av psykiska besvär. Länge har det varit oklart om dessa uppstår på grund av vävnadsförändringarna i hjärnan, eller om de utgör psykologiska reaktioner till följd av de kognitiva symtomen. En studie vid Lunds universitet har gett nya insikter om de psykiska symtomens uppkomst vid Alzheimers sjukdom.
Hög vilopuls kan vara en oberoende riskfaktor för demens, visar en studie från Karolinska institutet. Vilopuls är enkelt att mäta, och går att sänka med hjälp av motion eller medicin. Därför tror forskarna på nya möjligheter med att mäta vilopuls hos äldre.
En stor studie från Karolinska Institutet visar att föräldrar och mor- och farföräldrar till personer med adhd hade högre risk för demens, än de med barn och barnbarn utan adhd.
En molekyl i nanostorlek med grundämnet Niob kan hålla tillbaka bildningen av plack i hjärnvävnaden. Upptäckten ger hopp om nya behandlingar av bland annat alzheimer och parkinson.
Ett blodprov kombinerat med tre enkla tester kan med över 90 procents säkerhet förutsäga risken att en person ska utveckla Alzheimers sjukdom. Det kan få stor betydelse när läkemedel som bromsar sjukdomen blir tillgängliga.
Alzheimers sjukdom kännetecknas av onormal spridning och ansamling av proteinet tau i hjärnan. En internationell studie visar nu hur tau sprids enligt fyra distinkta mönster som leder till olika symtom med olika prognoser för de drabbade individerna. Studien publiceras i Nature Medicine.
Äldre män som har högre blodtryck nattetid än dagtid löper ökad risk att drabbas av Alzheimers sjukdom. Det visar en studie från Uppsala universitet där forskarna har följt forskningsdeltagarna i upp till 24 år .
Enkla blodprov som upptäcker Alzheimers sjukdom i tidigt skede skulle revolutionera vården. Det menar forskare vid Göteborgs universitet, som i tre studier visar att ett egenutvecklat blodprovsbaserat test kan avslöja sjukdomen innan symptom, och dessutom förutsäga dess förlopp.
Sömnstörningar, redan så tidigt som i medelåldern, ökar risken för demens senare i livet. Dagens 70-åringar sover bättre än 70-åringar för trettio år sedan och kan alltså löpa mindre risk att drabbas av demenssjukdomar.
De två använda metoderna för diagnosen av Alzheimers sjukdom ger inte entydiga resultat, med risk för felaktiga eller försenade vårdinsatser. Nu har forskare vid Karolinska Institutet hittat genetiska förklaringar till skillnaderna. Studien kan få betydelse för mer individuell diagnostik och utvecklingen av framtida läkemedel.
Nya former av proteinet tau kan påvisa alzheimer flera år innan symtomen på sjukdomen uppstår. Forskarna bakom upptäckten har utvecklat en metod för att upptäcka de subtila biologiska förändringarna.
Forskare vid Karolinska Institutet har studerat förekomsten och regionala fördelningen av alzheimer-biomarkörer i hjärnan hos personer med Downs syndrom. Resultaten kan innebära nya möjligheter till såväl tidigare diagnos som förebyggande behandling av demens.
I Alzheimers sjukdom klumpar ett protein ihop sig i hjärnan och gör att de drabbade tappar minnet. Forskare vid Uppsala universitet beskriver nu en behandlingsmetod som ökar kroppens egen nedbrytning av byggstenarna som leder till att proteinet klumpar ihop sig.
Kvinnor med längre fertil period löper ökad risk för demens i hög ålder jämfört med de som haft en kortare reproduktiv period. Det framgår av en befolkningsstudie från Göteborgs universitet
Att vanligt herpesvirus kan öka risken för Alzheimers sjukdom har forskare kommit fram till i flera studier under senare år. Nu visar forskning vid Umeå universitet att en tidigare outforskad gen som kallas GM17, kan vara förklaringen till att herpes hos vissa personer leder till Alzheimers sjukdom.
Alzheimers sjukdom är svårdiagnosticerad vilket gör det svårt att ge bästa möjliga behandling. Nu har internationella forskare identifierat en biomarkör som gör det möjligt att upptäcka Alzheimer med ett enkelt blodprov – redan innan de första symtomen utvecklats. Metoden har samma tillförlitlighet som dyra och mer komplicerade metoder.
Genom att se mängd och spridning av proteinet tau i hjärnan kan man förutse hur minnet kommer att utvecklas i framtiden hos patienter med Alzheimers sjukdom. Hjärnavbildning för att mäta tau kan vara användbart både för att förbättra diagnostiken och för att utveckla mer effektiva behandlingar.
En ny studie visar att socker kan användas som kontrastmedel för att detektera Alzheimers sjukdom. Med hjälp av en speciell teknik, som varken är beroende av radioaktivitet eller metalliska kontrastmedel, hoppas forskarna kunna upptäcka demenssjukdomen i ett tidigare skede.
I dag använder miljontals människor världen över syradämpande läkemedel, så kallade syrapumpshämmare, mot halsbränna, magkatarr och magsår. Forskare från Karolinska Institutet rapporterar nu hur långvarig användning av dessa läkemedel skulle kunna bidra till ökad risk att utveckla demens.
Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Psst, med forskning.se:s nyhetsbrev tre gånger i veckan missar du inga nyheter från Sveriges universitet och högskolor!
Välkommen!
Vi använder förstahands- och tredjepartskakor (cookies). Vi gör det för att webbplatsen ska fungera bra och för att vi ska kunna följa upp hur den används. Du kan välja att stänga av kakor i din webbläsare.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.