Immunförsvar
-
Kan probiotika förhindra typ 1-diabetes?
Forskare ska undersöka om probiotika från sex veckors ålder kan förhindra utveckling av typ 1-diabetes hos barn. – Hypotesen är att probiotika ska främja en hälsosam tarmflora och att detta ska ha en positiv effekt på immunsystemet innan de första tecknen på typ 1-diabetes uppstår,...
-
Samband mellan stress och blindtarmsinflammation
Det verkar finnas ett samband mellan biologisk stress – mätt i mängden stresshormon i håret – och en ökad risk för blindtarmsinflammation hos barn. Sjukdomsförloppet blir också ofta mer komplicerat hos dem med högre stress.
-
Autoantikroppar möjlig bidragande orsak till fibromyalgi
Forskare har hittat en möjlig bidragande orsak till den svårbehandlade smärtsjukdomen fibromyalgi. Den aktuella studien visar att fibromyalgipatienternas antikroppar spelar en viktig roll för utvecklingen av sjukdomssymtom.
-
Ämnen i bröstmjölk viktiga för barns immunförsvar
Ämnen i bröstmjölk ger näring till bakterier i tarmen som kan ge skydd mot astma, allergi och autoimmuna sjukdomar. Forskare har studerat faktorer som formar nyföddas immunsystem.
-
God effekt av diabetesvaccin
Immunterapi kan ha effekt på diabetes typ 1 hos personer med en särskild gentyp. Injektioner med protein kan hjälpa dem att behålla viss insulinproduktion.
-
Övervikt skyddar mot död vid svår bakteriell infektion
Övervikt och fetma utgör riskfaktorer vid många sjukdomar, men kan vara ett skydd för patienter som vårdas på sjukhus för svåra bakteriella infektioner. Det visar en studie från forskare vid Sahlgrenska Akademin.
-
Världen utan vaccin
Utan vaccin skulle social distans, hemkarantän och munskydd vara det enda att ta till när en smitta som coronapandemin slår till. Att leva livet fullt ut och tillgodose våra behov av sociala kontakter och närhet skulle bli omöjligt.
-
Mikronålsplåster levererar antibiotika lokalt i huden
Forskare har utvecklat ett plåster med mikronålar som tillför antibiotika direkt i hudområden där motståndskraftiga och potentiellt dödliga bakterier skapat infektioner. Studien visar att plåstret effektivt minskar mängden bakterier i huden.
-
Så testas covid-vaccinerna
Vaccinerna mot covid-19 har tagits fram på samma sätt som andra vacciner, men på rekordtid. Finns det några risker med det? Och hur testas de egentligen för att bli godkända för människor?
-
Vad finns egentligen i sprutan?
Aborterade foster, kylarvätska och kvicksilver… Eller bara salt och socker? Missuppfattningarna om vaccininnehållet är många. Vad är det egentligen som sprutas in i armen?
-
Östrogen skyddar kvinnor mot vissa svåra infektioner
Att män drabbas hårdare av vissa infektionssjukdomar har blivit tydligt under covid 19-pandemin, där män har högre dödlighet än kvinnor. En orsak är det kvinnliga könshormonet östrogen.
-
Luftburet pollen påverkar försvaret mot covid
Pollen påverkar motståndskraften mot det pandemiska viruset SARS-CoV-2. Koncentrationen i luften bidrar till hur många människor som drabbas av Covid-19. Det visar en studie i 31 länder på fem kontinenter.
-
Därför kan vissa vacciner vara bättre än andra
Vissa av vaccinerna mot covid-19 tar sig in i cellerna med hjälp av ett annat protein och en annan väg än man tidigare hade trott. Detta kan förklara varför vissa av de så kallade vektorbaserade vacciner kan vara bättre än andra, menar forskarna bakom upptäckten.
-
TBE-virus ger långvariga symtom
Huvudvärk och problem med balans och minne är bara några av de problem som kan finnas kvar i flera år efter fästingburen hjärninflammation, TBE. För många patienter är problemen så stora att de har svårt att klara av sin vardag och sitt arbetsliv.
-
Immunsystemet kan förvärra vid svår covid-19
Vid svår covid-19 löper det medfödda immunsystemet amok. Överreaktionen kan ligga bakom proppbildning och försämrad syresättning som covid-patienter drabbas av, visar en studie från Uppsala universitet.
-
Vaccination med olika vaccintyper kan förstärka effekten
Ett nyutvecklat covid-19-vaccin från en så kallad dna-vaccinplattform har visat sig effektivt i möss. – Olika vaccintyper och plattformar har sina specifika fördelar och kan fungera synergistiskt i vaccinationsprogram, uppger forskarna vid Karolinska institutet.