Tema

Vad finns egentligen i sprutan?

Aborterade foster, kylarvätska och kvicksilver… Eller bara salt och socker? Missuppfattningarna om vaccininnehållet är många. Vad är det egentligen som sprutas in i armen?

Vaccin brukar beskrivas som den medicinska uppfinning som har räddat flest liv. Idag har de flesta vacciner en sak gemensamt: De ska ges till friska människor. Därmed blir toleransen mot att vacciner kan ge biverkningar extremt låg. Så det är inte underligt att det finns en skepsis mot de ingredienser som ingår i vaccin, oavsett om de tagits fram för att bekämpa mässling, hepatit eller covid-19. Men det går en fin gräns mellan sund skepsis och ett reflexmässigt motstånd mot allt vad vaccin heter.

Rädsla för det främmande

Mikael Klintman, professor i sociologi vid Lunds universitet, har skrivit boken Knowledge resistance: How we avoid insight from others. Han menar att motståndet mot vaccinering grundar sig i en instinktiv rädsla för det främmande.

– För motståndarna handlar ju vaccinationer om att läkemedelsindustrin och experter lobbar för att en främmande person med en spruta ska föra in en farlig substans i mitt barn. Vaccinförespråkarna är medlemmar ur andra grupper än vår egen, som vi inte känner och därmed inte har kunnat utveckla en tillitsfull relation till.

Risken ligger i kroppens reaktion

En risk med vaccinering är att det goda man vill uppnå, i sällsynta fall kan stimulera reaktioner man inte vill ha, enligt Karin Loré, professor i vaccinimmunologi vid Karolinska Institutet.

– Så fort man sparkar igång immunförsvaret finns en risk, punkt. Autoimmuna sjukdomar kan ibland utvecklas vid en infektion, och det kan även hända vid en vaccination – liksom vid vilken infektion som helst – och ju mer man sparkar igång immunsystemet desto mer ökar risken, säger hon.

Läs mer: Hur hade världen sett ut utan vaccin?

Sanning med modifikation

Trots det handlar diskussionen om vaccinernas skadlighet ofta om ingredienser, och ofta andra än den verksamma substansen. Vissa framhålls som skadliga, andra bara motbjudande. Några exempel är formaldehyd, kvicksilver, aborterade foster och kylarväska. Som ofta finns det i flera fall ett litet korn av sanning i påståendet att vaccinen innehåller de här ingredienserna:

  • Nej, foster används inte för att framställa vaccin. Däremot odlas vissa vaccin i välkända cellkulturer, där cellerna har ursprung i foster som aborterats för flera decennier sedan, men som sedan länge växer helt av sig själva. Astra Zeneca använder sig av en sådan cellkultur för sitt vaccin.

Embryonala celler från 1973

Den virusvektor (läs mer nedan) som Astra Zeneca använder i sitt sars-cov-2-vaccin kallas ChAdOx1-S och är framställt i något som kallas genetiskt modifierade humana embryonala njurceller, eller HEK 293-celler. HEK 293 är en cellinje som togs fram 1973 och ofta används i forskning och härrör från ett foster som troligen var av kvinnligt kön.

  • Nej, formaldehyd är inte en ingrediens i vaccin. Påståendet härrör troligen från att formalin kan användas för att avdöda eller inaktivera vissa beståndsdelar i vissa vacciner. Spår av formaldehyd kan till exempel finnas i vaccin mot stelkramp, hpv och hepatit. Enligt Folkhälsomyndigheten är mängden försumbar och det finns inga belägg för att formalin kan utlösa en allergisk reaktion.
  • Nej, vaccin innehåller inte kylarvätska. De kan däremot innehålla polyetylenglykol som till skillnad från glykol (kylarvätska) inte är giftigt. Det har dock förekommit allergiska reaktioner mot vaccin som innehåller polyetylenglykol, däribland Modernas vaccin mot covid-19. Enligt en artikel i Läkartidningen (2021) är det oklart om de allergiska reaktionerna kan kopplas till polyetylenglykol.
  • Nej, vaccin innehåller inte kvicksilver. Tiomersal, en kvicksilverförening, användes tidigare som konserveringsmedel i flera vacciner. Enligt Läkemedelsverket innehåller inget vaccin idag tiomersal.

Men vilka ingredienser ingår då i vacciner?

Det beror på hur de är konstruerade. De vaccin mot covid-19 som nu distribueras, eller är på väg ut på marknaden, använder antingen mRNA, virusvektorer eller proteiner för att sparka igång kroppens immunsystem.

Tre vaccintyper mot coronavirusets ytprotein

Gemensamt för dem alla är att de utgår från det spikliknande protein som sitter på ytan av coronaviruset och hjälper viruset att ta sig in i våra celler.

  1. mRNA är en budbärarmolekyl som innehåller ett slags arbetsbeskrivning för coronavirusets spikprotein, och får våra kroppar att själva börja producera det. Därmed kan det egna immunförsvaret agera mot spikproteinet – utan att behöva möta hela viruset.
  2. Virusvektorvaccin använder ett avväpnat virus som transporterar själva genen för spikproteinet – en bit dna som sedan översätts till mRNA. Därefter fungerar det likadant som mRNA-vaccin.
  3. Proteinvaccin ger direkt immunförsvaret främmande substanser att agera mot.

Så funkar mRNA-vaccinet

mRNA-vaccin började utvecklas på 1990-talet. RNA står för ribonukleinsyra, en kod eller ett recept för att tillverka olika proteiner. ”M” är en förkortning av ”messenger”, budbärare. Ett problem för den här typen av vacciner är att mRNA är instabilt och snabbt bryts ner i kroppen. Lösningen blev att packa in mRNA i en fettdroppe.

Ett mRNA-vaccin innehåller inte någonting av det virus som kroppen ska lära sig att försvara sig mot, utan bara ett recept som ska få cellen att själv tillverka ”fiendetrupper”, de så kallade spikproteinen på virusets yta. När kroppens immunförsvar upptäcker fienden startar produktionen av antikroppar. mRNA tillverkas syntetiskt i ett laboratorium genom att virusets genetiska sekvens knappas in i syntetiseringsmaskin.

Den genetiska sekvensen för sars-cov-2 publicerades i mitten av januari 2020. Två månader senare hade Moderna tagit fram en vaccinkandidat och påbörjat kliniska studier på människor. Även vaccinet Pfizer/Biontech bygger på mRNA.

Så funkar virusvektorvaccin

Virusvektorvaccin använder samma princip som mRNA-vaccinen men börjar i steget före. Ett oskadliggjort virus, ofta ett förkylningsvirus, får bära med sig genen för coronavirusets spikprotein  in i kroppen. Cellerna läser av dna:t och producerar det mRNA som sedan bygger spikproteinet. Spikproteinet triggar sedan igång immunförsvaret.

Både det ryska Sputnik V och Astra Zenecas vaccin använder adenovirus som vektor, eller bärare, för spikproteingenen.

– Det finns många adenovirus som infekterar människan, så vi har utvecklat en viss immunitet. Därför använder Astra Zenecas ett adenovirus från schimpanser som är nytt för immunsystemet hos människor, säger Karin Loré vid Karolinska Institutet.

Så funkar proteinvaccin

Den tredje typen av vacciner är de som kallas proteinbaserade, helt enkelt för att de innehåller en grupp av de proteiner som immunförsvaret ska lära sig att bekämpa.

– Proteinvacciner är mycket vanligare och det finns redan flera som är godkända mot andra virus. Man sätter ihop ett kluster av protein som gör att immunsystemet reagerar. Problemet är att reaktionen kan bli för svag och då måste man ha en adjuvans.

Än finns inga godkända proteinvacciner mot covid-19, men flera är på väg.

Adjuvanser förstärker vaccinet

Adjuvans är en ingrediens som används för att förstärka effekten av ett proteinvaccin och få immunsystemet att vakna till. Varken virusvektorvaccin eller mRNA-vaccin behöver någon adjuvans. Det proteinvaccin som tillverkas av företaget Novavax innehåller en adjuvans, Matrix M, som har sitt ursprung i forskning på Sveriges Lantbruksuniversitet. Adjuvanset har använts länge inom veterinärmedicinen, bland annat i influensavaccin för hästar.

Det andra proteinbaserade vaccinet mot sars-cov-2 som tas fram av företagen Sanofi och Glaxo Smith Kline, innehåller samma adjuvans (AS 03) som ingick i Pandemrix, vaccinet mot svininfluensa. Enligt en studie i tidskriften Vaccine (maj 2019), var risken för narkolepsi i samband med Pandemrix inte direkt kopplad till AS 03.

Tillsatser skyddar vaccinet

Förutom förstärkande adjuvanser innehåller vaccin tillsatser som ska förhindra att de verksamma ingredienserna förstörs:

  • Salter tillsätts för att behålla PH-värdet.
  • Socker tillsätts för att parera förändringar av ljus och värme.
  • Emulgeringsmedel kan tillsättas för att se till att fett och vatten blandas utan att skära sig.

Text: Johan Frisk på uppdrag av forskning.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Vad finns egentligen i sprutan?

 lästid ~ 6 min