Bröstcancer

Genom att skräddarsy cellgiftsdosen för varje patient skulle behandlingen mot bröstcancer kunna förbättras avsevärt. Det visar Uppsalaforskaren Henrik Lindman i sin doktorsavhandling. Metoden har visat sig ge mycket bra resultat kliniskt.

Specialister samlas för att förankra det första nationella vårdprogrammet för bröstcancer, den 23 och 24 oktober 2003 i Stockholm.

Strålning som finns runt bland annat kraftledningar, datorer och elsladdar, s k extremt lågfrekventa magnetfält, ökar inte risken för bröstcancer. Det visar en ny avhandling från Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet.

Undersökningar med MR (magnetisk resonanstomografi) vid bröstdiagnostik har visat sig vara ett betydelsefullt komplement till konventionell diagnostik av bröstcancer.

I läkare Irma Fredrikssons doktorsavhandling från Karolinska Institutets Institution Södersjukhuset redovisas resultat från en multicenterstudie om lokalrecidiv efter bröst-bevarande kirurgi, där kirurger och onkologer från fem av Sveriges sex sjukvårdsregioner har medverkat.

Att identifiera prognostiska och behandlingsprediktiva faktorer vid bröstcancer är avgörande för att behandlingsresultaten ska kunna förbättras. I cancerläkare Ann-Marie Billgrens avhandling från Karolinska Institutet har flera prognostiska markörer studerats.

Användning av p-piller och hormonersättning efter klimakteriet kan leda till en ökad celltillväxt i bröstvävnaden hos vissa individer. Detta har nu visats både hos friska kvinnor och hos apor. Resultaten kan ha betydelse för förståelsen om vilka faktorer som påverkar utvecklingen av...

Allmän undersökning, s.k. screening, med mammografi i Sverige sänker bröstcancerdödligheten för kvinnor i åldern 40-74 år. Det är resultaten i en avhandling som Håkan Jonsson, Institutionen för strålningsvetenskaper, onkologi, Umeå universitet, försvarar den 17 maj.

En automatiserad bedömningsprocess av av mammogram skulle sänka kostnaderna för mammografiscreening. Fredrik Georgsson, institutionen för datavetenskap, Umeå universitet, har studerat datorstödd screening närmare.

Den moderna plastikkirurgin ger oss möjlighet att modifiera våra kroppar - bota skador och rätta till brister. Men var går gränsen mellan sjukvård och skönhetsvård, mellan normalt och idealt? Vad vill patienterna ha, och vad erbjuder kirurgerna?

Om man kan jämföra nytagna mammografier med äldre bilder minskar antaletonödiga återbesök. Ett datorbaserat bildanalyssystem ökade däremotarbetsbördan för röntgenläkarna. Det är ett par av de resultat medanknytning till allmän mammografisk hälsokontroll som Mercidyl GeligThurfjell...