Svenska konsumenter är positiva till nya grödor framtagna genom korsningar, visar en undersökning. Resultatet förvånade forskarna eftersom de går tvärt emot uppfattningen att konsumenter är skeptiska till växtförädling.
Tidigare studier från flera länder har visat att konsumenter ofta är negativa till användning av genetisk modifiering i växtförädlingen*, något som lätt kan ge uppfattningen att människor är negativa till växtförädling generellt.
Så visade det sig dock inte vara bland svenska konsumenter när forskare från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) undersökte saken.
– Fler svenska konsumenter än vi väntade oss är positiva till att använda korsningar mellan moderna och traditionella sorters grödor för att förbättra produkternas kvalitet, säger Eva Johansson, professor vid Sveriges lantbruksuniversitet, i ett pressmeddelande.
*växtförädling innebär att växters dna förändras utifrån människans behov
Många såg korsningar som positiva för slutprodukten
Studien bygger på en enkät där 999 personer fick frågor om hur de ser på korsningar mellan gamla och nya vetesorter. I enkäten fick deltagarna exempelvis ange hur dåligt/bra, obekvämt/bekvämt, negativt/positivt, inte gott/gott, ohälsosamt/hälsosamt, oanvändbart/användbart, farligt/säkert, icke önskvärt/önskvärt det verkar vara för dem att äta spannmål som utvecklats genom korsningar.
Historiska sädesslag kopplas ofta till naturlighet, hantverk, nostalgi och genuinitet, vilket gör dem attraktiva för vissa konsumenter. Att använda modern växtförädling på gamla sorter skulle kunna uppfattas som motsägelsefullt. Men deltagarna tyckte tvärtom att sådana korsningar tillför positiva egenskaper till slutprodukten. 88 procent av de som svarade på enkäten rankade minst en av 13 listade växtegenskaper som relevant.
– Det visar att korsningar mellan moderna och gamla sorter inte är ett så kontroversiellt tillvägagångssätt bland konsumenterna som man kanske skulle kunna tro, säger Eva Johansson.
Motvilja vanligare bland kvinnor och vid lägre utbildningsnivå
57 procent av dem som svarade på enkäten kände till att det fanns både äldre och moderna sorter av spannmål, och den kunskapen ökade med stigande ålder och utbildning.
– I undersökningen kunde vi se att stark motvilja mot växtförädling, ibland beskriven som en form av neofobi, alltså rädsla för det nya, var vanligare bland kvinnor och ökade med sjunkande utbildningsnivå, säger Eva Johansson.
Resultatet visar också att människor i hög grad förknippar växtförädling med högre skördar, motståndskraft mot växtsjukdomar och mildrade effekter av klimatförändringar.
Betydligt färre associerade växtförädling till egenskaper som smak, arom, näringsinnehåll och hälsa.
– Vi identifierade bara en mindre grupp konsumenter som kopplade sensoriska och hälsomässiga fördelar till växtförädling, säger Eva Johansson.
Genom forskning och växtförädling går det att kombinera de moderna sorternas höga avkastning, vilket bidrar till livsmedelssäkerhet, med de äldre sorternas gastronomiska och hälsofrämjande kvaliteter. SLU:s studie visar att konsumenternas inställning inte verkar vara ett hinder för detta.
Modernt vete ger större skördar
Vete står för cirka 30 procent av kalorierna och proteinerna i människans kost och bidrar med viktiga vitaminer och mineraler.
Till skillnad från modernt vete har de gamla sorterna utvecklats genom traditionella urval, utan inblandning av växtförädlingsmetoder baserade på genetiska data. Äldre vetesorter har stor variation i smak och näringsinnehåll, men ger lägre skördar. Under 1900-talet tog den moderna växtförädlingen fart och lantbrukare övergick till att odla nya sorter med hög avkastning på skörden.
Gamla sorter odlas i dag endast som nischgrödor men intresset för dem har ökat på senare år.
Vetenskaplig artikel:
Consumer attitudes towards plant breeding combining ancient wheat with modern varieties, International Journal of Gastronomy and Food Science.
