Vilda växter kan rädda maten i ett varmare klimat

Fältkrassing kan bli norrländsk oljegröda

I norra Sverige är det svårt att odla annat än korn och vallgräs, och stora arealer jordbruksmark ligger i träda. Växtförädlaren Arnulf Merker tyckte norrländskt lantbruk behövde fler ekonomiskt lönsamma grödor som exempelvis raps. Men då raps inte går att odla i övre Norrland och den härdigare rybsen ger dålig avkastning, föddes idén att försöka ”tämja” en vild växt – rapsens kusin fältkrassingen som det också går att utvinna olja ur. Och som tål vinterkyla bättre än både raps och rybs.

Fältkrassing, Lepidium campestre, blir ungefär 25 centimeter hög. En gråhårig och tätbladig ört med utspärrade grenar upptill. Den tillhör familjen korsblommiga växter, och kallas ibland kung Salomos ljusstake. Den går att hitta på åkrar, sandstränder, ibland kvarnar, hamnar, banvallar, vägrenar och soptippar, från Skåne upp till Ångermanland.

Urvalsförsök med fältkrassing, SLU Alnarp 2018. Bild: Cecilia.gustafsson1981, CC BY-SA 4.0

Vad är växtförädling? Något människan gjort i tiotusen år

Växtförädling innebär att det genetiska materialet i växten (dna) förändras utifrån människans behov. Växtförädlare letar efter individer, exempelvis muterade sådana, som har de egenskaper man vill ha, och avlar på dem så att egenskapen förstärks över generationerna. Det är vanligt att växtförädla en gröda för att den ska bli resistent mot någon sjukdom, få bättre näringsinnehåll eller ge högre skörd.

Samtidigt som människor började odla växter och hålla husdjur började de också välja ut växtindivider med egenskaper som var människan till mest nytta, kanske en individ av en gräsart där frön inte föll till marken när det mognat utan satt fast på axet så att de kunde skördas. Eller tog tillvara plantor av vildkål som hade svårt att blomma.

Vad är GMO?

I genetiskt modifierade organismer (GMO) har man i stället gjort en medveten förändring av arvsmassan hos en växt. Gener har förändrats, tagits bort eller lagts till med hjälp av genteknik, för att exempelvis ge växten resistens mot skadedjur eller bekämpningsmedel. Källa: Gentekniknämnden

Tiotusentals ätliga växter i världen

• Av 42 000 nyttoväxter listas 7 039 som ätliga, i Kew Gardens databas. Av dem äter vi 417 växter i större utsträckning. Ungefär 200 arter har domesticerats, enligt annan forskning. Endast 15 växter står för över 90 procent av människans energiintag globalt. Över 4 miljarder människor är helt beroende av tre grödor – ris, majs eller vete.
• Nästan alla ätliga växter är kärlväxter. Bönor är den största gruppen, med 625 arter, sedan palmer (325), gräs (314), malvaväxter med bland annat kakao, ockra, durian (257), korgblommiga växter som solros, maskros och sallader (251).
• Under 2019 beskrevs och namngavs 1942 växtarter och 1 886 svampar för första gången. Bland dem finns arter som kan bli värdefulla som mat, dryck, läkemedel eller fibrer.
• Runt 148 000 svamparter är kända, men forskare uppskattar att det finns 2-5 miljoner totalt. Många kan sannolikt användas som läkemedel eller för att framställa dem. Samtidigt hotas minst 723 av de växter som redan nu används till medicin av utrotning.
• Sex grödor – majs, sockerrör, sojabönor, palmolja, raps och vete – står för 80 procent av världens alla biobränslen. Några av alltså desamma som världens största matgrödor, vilket bidrar till minskad mångfald. Det finns 2 500 andra växtarter som skulle kunna användas till bränsle eller bioenergi.

Källa: Kew Gardens rapport ”State of the World’s Plants and Fungi 2020i

Det värdefulla med att odla växter från förr

Förr odlades nypon aktivt i Sverige, till exempel sorten stenros. Då betraktades pimpinellrosor, vilka ger svarta nypon, som värdelösa. Men modet förändras med tiden, och gamla sanningar måste omprövas.

Äldre kulturväxter kan ha värdefulla egenskaper som gått förlorade i dagens växtförädling. Att själv odla äldre sorter i trädgården är ett sätt att bidra till ökad odlad mångfald.

Inom Programmet för odlad mångfald, POM, arbetar forskare med äldre kulturväxter, som de inventerat och samlat i Nationella genbanken för vegetativt förökade trädgårdsväxter, vid SLU i Alnarp.

Syftet är att bevara dem, i odlad form, men också att hjälpa till att sprida dem så att fröer och plantor kan göras tillgängliga i handeln igen, förklarar Erik de Vahl, som är genbankskurator för köks-, krydd- och medicinalväxter.

– Vi bevarar ett grönt levande kulturarv, som kan ha värdefulla egenskaper som gått förlorade i dagens växtförädling – som resistens mot olika sjukdomar. Jag jobbar med bland annat potatislök och schalottenlök, som vi odlade innan vi började köpa gul lök i butik.

Plockar nypon som aldrig förr

Vad som är viktiga egenskaper för växterna i framtidens odling, är inte alltid lätt att säga, därför gäller det att bevara en så stor genetisk bredd som möjligt. Särskilt när det gäller växter som sällan odlas professionellt, som till exempel rabarber.

Forskarna är därför beroende av kontakter med amatörodlare.

Ett exempel är nypon. Under pandemin har nypon-plockningen fullkomligt exploderat. I Nationella genbanken finns nu 300 sorters rosor, av vilka hälften ger nypon. Förr odlades nypon aktivt i Sverige, till exempel sorten stenros. Då betraktades pimpinellrosor, vilka ger svarta nypon, som värdelösa. Men modet förändras med tiden, och gamla sanningar måste omprövas.

– Vi har haft en ganska stor kunskapslucka på vissa grödor. Men otroligt mycket frukter och bär odlas i hemträdgårdar, och många som inte odlar funderar på att göra det nu i och med pandemin, säger Erik de Vahl.

Bidra till mångfald i odlingen:

• Tipsa om egen odling av arter:
  Du som odlar äldre trädgårdsväxter i dokumenterad lång kontinuitet (före andra världskriget) kan kontakta de ansvariga för olika växtslag inom Programmet för odlad mångfald. Du hittar det på slu.se/pom och fliken Kontakt.
• Tipsa om vildväxande fynd:
  Du kan rapportera dem i Artportalen, som är en del av Artdatabanken vid SLU. artportalen.se
• Tipsa om signalarter, som indikerar stor biologisk mångfald:
  De kan rapporteras i artfakta.se/rapportera, en annan del av Artdatabanken.
• Tipsa om invasiva arter, som hotar biologisk mångfald:
  På samma ställe, artfakta.se/rapportera