Fler valde att konfirmera sig i Svenska kyrkan i fjol – men det är för tidigt att prata om ett trendbrott. Enligt forskaren Frida Mannerfelt kommer valet att konfirmera sig i dag ofta från en nyfikenhet på existentiella frågor, i ett samhälle där unga ofta känner en stor press.
Sedan tidigt 1970-tal har antalet konfirmander sjunkit från cirka 80 till 20 procent i dag. Efter årtionden av minskande intresse ökade antalet konfirmander i Svenska kyrkan med några tusen under 2024.
Ökningen har lett till att media talar om en Jesustrend bland unga, men enligt Frida Mannerfelt, forskare vid Centrum för teologi och religionsvetenskap på Lunds universitet, är det för tidigt att tala om ett trendbrott. Konfirmationen är i dag ett aktivt och individuellt val, inspirerat av kompisar och sprunget ur en ökad nyfikenhet på religion, säger hon.
Från en vuxenrit till ett aktivt val
Frida Mannerfelt pekar på att konfirmation i Svenska kyrkan har gått från att vara en majoritetssed till en minoritetssed. Stora samhälleliga förändringar som sekularisering, ökad religiös pluralism och inflyttning från andra länder är en del av förklaringarna bakom. Samtidigt är det just mötet med andra religioner som skapar nyfikenhet och önskan om att höra till.
– De som väljer att konfirmera sig i dag gör i högre grad ett aktivt val att konfirmeras, säger Frida Mannerfelt.
Motivet till att konfirmera sig har också förändrats: från att vara en del av vuxenblivandet – en samhällelig vuxenrit – till att bli ett självständigt, individualistiskt och aktivt val. Egna behov såsom att ha roligt, utforska sin egen tro samt att få en festlig konfirmationsdag anges som motiv i undersökningar.
I dag anger konfirmanderna inte i lika hög grad presenter som motiv utan nyfikenheten att ta sig an eviga frågor som döden, gemenskap och identitet och ondskan i världen.
– Att få diskutera frågor som ”Hur ska jag till exempel förhålla mig till att jag inte är perfekt?” behövs i ett samhälle där det från olika håll – som sociala medier och det rådande betygssystemet – sätts press på ungdomar att vara det.
Fler döps under konfirmationstiden
Den största gruppen av de som konfirmerar sig i dag är fortfarande barndöpta och har åtminstone en förälder som är medlem i Svenska kyrkan och det är fler flickor än pojkar. Det är också vanligt att konfirmanderna hör hemma i medelklassen.
– De tenderar att komma ifrån familjer med bra resurser och har åtminstone en förälder med eftergymnasial utbildning. Detta kanske är en av anledningarna till att själva konfirmationsfirandet tenderar bli större och mer påkostat. Detta är något vi ser har hänt med sådant som dop och vigslar också. Om man väl gör det, så firar man rejält, säger Frida Mannerfelt.
En trend som finns är att antalet som inte är barndöpta, utan döps under konfirmandtiden, har växt från att vara en procent 2007 till tio procent 2022 av konfirmanderna.
– En viktig bidragande faktor är religionens ökade synlighet i samhället över lag i kombination med lägre kunskap om religion. Förändringar i samhället och skolan har gjort att konfirmanderna kan mycket mindre om kristendomen. Centralt innehåll i kristen tro, som att Jesus föddes i ett stall och låg i en krubba är inte något man självklart känner till.
Det skapar nyfikenhet på vad kristendomen står för. Ungdomarna hittar också in via kompisar. De har hört att det ska vara roligt och blir nyfikna på kristen tro och tradition.
Oseriöst eller relevant och välkomnande
Svenska kyrkan har också arbetat mer aktivt och metodiskt med att göra konfirmationen relevant för ungdomar genom att integrera den i andra aktiviteter, som fotbollsläger, skidresor och musikläger.
– Det finns en diskussion inom Svenska kyrkan om strävan efter relevans riskerar att framstå som oseriöst, men oftast är hållningen att det behövs flera vägar för att nå fram. Den pedagogiska ingången har också förändrats från att för riktigt länge sedan vara katederundervisning om katekesen (en lärobok som sammanfattar den kristna tron, reds. anm.) till att i dag mer gå på djupet med hjälp av samtal, erfarenheter, upplevelser och kreativt skapande.
– Denna strävan att vara relevant märks i Svenska kyrkan i stort. Också språket i gudstjänstordningar och normer följer med sin tid. På 1800-talet betonade man synd och i dag använder man istället ord som brist för att beskriva samma fenomen.
Frida Mannerfelt, docent i praktisk teologi vid Lunds universitet med egen erfarenhet både som konfirmationsledare och präst från tidigt 90-tal till 2018, utgår i sina resonemang till stor del från rapporten Konfirmation i förändringens tid: rapport om konfirmander och ledare 2007–2022 och färska uppgifter från statsvetaren Sara Fransson vid enheten för forskning och analys vid Lunds universitet.
Denna text är en bearbetning av en artikel som kommer från nyhetsbrevet Apropå.
