När vi ägnar oss åt friluftsliv står fin utsikt, sjöar och gamla träd högt på topplistan – men många uppskattar även att vindskydd och grillplatser finns på plats. Tät skog och kalhyggen får däremot nobben, visar en avhandling från SLU.
Människor mår bra av att vistas i naturen, men många ägnar sig inte så mycket åt friluftsliv som de skulle vilja. En förklaring är tidsbrist men även att lämpliga naturområden saknas i närheten, enligt en tidigare undersökning från Naturvårdsverket.
I en avhandling har doktoranden Carl Lehto vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, undersökt vad som får oss att vilja besöka olika naturområden. Resultaten kan bli viktig kunskap när grönområden i städer minskar i takt med att nya bostäder och infrastruktur växer fram.
– Jag hoppas att min forskning kan användas i planering av städer och naturreservat så att man ser till att människor har natur av bra kvalitet att vistas i, säger Carl Lehto vid institutionen för ekologi vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Naturbesök har kartlagts
I avhandlingen har han använt data från platser som människor besökt för friluftsliv runt hela Sverige – allt från kortare promenader till picknick eller svampplockning. Uppgifterna har sedan kopplats till kartor för att se vad som är gemensamt för de platser människor vill besöka, men också vad som utmärker platser som väljs bort.
I studierna ingår också en mer detaljerad undersökning där naturbesökare i Umeå fick rita ut sina rutter på en karta och även pricka in sina favoritplatser.
– Det är lite samma typ av forskning som vi ekologer gör när vi sätter GPS-halsband på älgar för att se hur de använder landskapet, fast här handlar det om människor i stället, säger Carl Lehto.
Stadsnära friluftsliv
Hans forskning visar att nästan 60 procent av friluftslivet äger rum i städer och tätorter. Enligt Carl Lehto är det inte så så förvånande eftersom uppemot 90 procent av befolkningen bor i tätbebyggda områden.
– Det lite mer vardagliga friluftslivet sker oftast ganska nära hemmet, men människor kan också röra sig längre till exempel för att bada eller plocka bär och svamp, som är mer typiska helgaktiviteter.
Men hur ser då bästa friluftsskogen ut? Avhandlingen visar att stora träd, närheten till vatten och att man slipper se spår av skogsbruk pekas ut som särskilt viktiga för friluftsliv. Ett lite mer överraskande resultat var hur tydligt stigar, vindskydd, grillplatser och annan infrastruktur för rekreation påverkade människors val av naturområde.
Det visades sig också att buller påverkar upplevelsen och många söker sig bort från stadens oljud. Resultatet från studierna stämmer väl överens med tidigare forskning på området.
Många naturreservat har bildats både för friluftslivets och den biologiska mångfaldens skull. Målen går ofta hand i hand – till exempel är stora och gamla träd också viktiga för biologisk mångfald.
Men skogar som lämnas till fri utveckling som i ett naturreservat kan även bli tätare. Det kan både göra det svårare att ta sig fram, men är också är negativt då människor tycks föredra att kunna se långt.
Död ved ses inte längre som skräp
Även död ved är viktigt för biologisk mångfald, men en del naturbesökare kan tycka att det ser skräpigt ut. Carl Lehto tror dock inte att det här innebär en allvarlig konflikt mellan friluftsliv och naturvård.
– Attityden till död ved håller på att förändras – färre reagerar negativt på det – kanske på grund av att kunskapen har ökat. Det går ju också att påverka kunskapen. Många kommuner sätter upp informationsskyltar med budskap om att ”död ved lever”, vilket jag tror har en påtaglig effekt, säger Carl Lehto.
Avhandling:
The nature of human habitats: revealing outdoor recreation preferences through landscape utilization, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
