Döda almar och askar i Fågelsångsdalen, Skåne, under 2021. Bild: Jörg Brunet
Artikel från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Många almar och askar i Skåne har dött efter att ha drabbats av sjukdom. Hur har skogarna påverkats av att dessa arter nästan helt försvunnit? Det har en ny studie tagit reda på.

Under de senaste tre decennierna har en stor del av alm- och askbestånden i södra Sverige drabbats hårt av två svampsjukdomar, almsjukan och askskottsjukan.

Forskaren Jörg Brunet vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, inventerade vegetationen i provytor med alm och ask i Skåne under åren 1988-1990, det vill säga innan träden hade blivit angripna av sjukdom. För att se hur vegetationen har förändrats under 30 år har bestånden inventerats på nytt.

Alla stora träd är döda

Med hjälp av information från tidigare inventeringsprotokoll kunde drygt 50 gamla provytor återfinnas. Många av dem finns i naturreservat och lämnats utan skötselåtgärder. Därför kunde den spontana utvecklingen av vegetationen följas upp.

– Almsjukan har härjat i Sverige i form av en aggressiv variant i 35 år och alla stora träd i de skånska provytorna var döda vid återinventeringen sommaren 2021. Även många askar hade dött eller var sjuka, säger Jörg Brunet som är professor vid SLU.

Fördelen med att inte avverka angripna askbestånd i ett tidigt skede gör att man kan identifiera motståndskraftiga träd.

–  Det fanns fortfarande stora levande träd kvar i många bestånd men de flesta av dessa askar var angripna och många kommer förmodligen att dö framöver, säger Jörg Brunet.

Tät skog med almar och ask
1998 fanns gott om friska almar och askar i naturområdet Fågelsången. Bild: Jörg Brunet

Skuggtåliga växter har klarat sig bra

En upptäckt vid den nya inventeringen var att skuggtåliga växter i markvegetationen ofta klarat sig förvånansvärt bra. Det kan förklaras av att buskar och mindre träd behöll marken skuggad. De kunde i sin tur växa till eftersom de fick mer ljus.

– Även om almen överlever som buske i underbeståndet blir den med tiden angripen av den barkborreart som sprider sjukdomen, säger Jörg Brunet.

Studiens inventering visar att hassel och hägg gynnas av det ökade ljusinsläppet. Dessa arter ökade i underbestånden. I provytor där det fanns andra trädslag kunde även de dra fördel av almens och askens minskade livskraft.

Andra träd har blivit fler

Bok, avenbok, lind, skogslönn och tysklönn ökade på platser där dessa arter förekommer. Däremot tar det tid att fylla stora luckor i krontaket, enligt studien.

En slutsats är att återväxten av trädskikten i före detta alm- och askbestånd går fortare om andra trädslag redan är på plats i underbeståndet. Ett tätt buskskikt av hassel eller hägg kan dock fördröja utvecklingen.

Studie:

Vegetation responses to pathogen-induced tree loss: Swedish elm and ash forests revisited after 32 years, Plant Ecology.

Kontakt:

Jörg Brunet, professor vid institutionen för sydsvensk skogsvetenskap, SLU,  jorg.brunet@slu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera