Vy över ett landskap med vatten och grön skog. Moln på himlen.
Artikel från Umeå universitet

I norra Sveriges glesbygd finns så kallade sjukstugor som avlastar de stora sjukhusen. Läkarna på sjukstugorna är överlag mycket positiva till arbetssättet och många anser att systemet borde byggas ut i Sverige. Det visar en ny avhandling.

Trots ökande andel äldre i befolkningen har antalet vårdplatser på sjukhusen minskat under flera decennier. Det innebär bland annat att multisjuka och sköra äldre patienter ofta vårdas på stora och överfulla sjukhus.

Sjukstugor, ett slags mini-sjukhus

I glesbygdsområden i Västerbotten, Norrbotten och Jämtland finns på flera håll så kallade sjukstugor. Dessa kan sägas vara “små sjukhus” som är anpassade just till glesbygd. De flesta som vårdas på sjukstugor är gamla personer med flertalet sjukdomar och medianåldern hos patienterna är 80 år.

På en sjukstugeavdelning kan det på samma gång finnas patienter som behöver akutvård, rehabilitering efter operation eller vård i livets slutskede.

Sjukstugorna, som erbjuder både primärvård och akutsjukvård med vårdplatser, har färre diagnostiska möjligheter än sjukhus och genomför färre radiologiska undersökningar och blodprover.

– Vi ser att de flesta patienter som behöver sjukhusvård remitteras till närmaste sjukhus, men att distriktsläkarna väljer att behålla och vårda framför allt äldre och multisjuka patienter vid en sjukstuga, när de känner att de kan erbjuda patientsäker vård, säger Mante Hedman, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet och författare till en avhandling om sjukstugesystemet.

Läkare gillar sjukstugorna

Fördelarna med sjukstugorna är många, tycker intervjuade läkare vid sjukstugorna. Fördelarna, i en jämförelse med storsjukhusen, är sådant som ökad patientkännedom och möjligheten att se varje patient ur ett helhetsperspektiv.

– Sjukstugorna kan ha platser för dem som inte behöver hela vården som ett stort sjukhus kan ge, säger Mante Hedman.

– För patienternas del handlar fördelarna om att man kan vårdas närmare sitt hem och att man känner personalen. Det ger trygghet. Är man på väg att dö kan det också vara en trygghet att vara på ett ställe där personalen är välbekant och kan ens sjukdomshistoria.

Vill ha fler sjukstugor i Sverige

Många av de intervjuade läkarna säger att de anser att sjukstugesystemet borde byggas ut.

Läkarna betonar också den centrala roll som deras sjukstugor spelar i patienternas vårdkedja, med kontinuitet med primärvård och tät kontakt med sjukhus och kommunal omvårdnad.

Etiska utmaningar

Läkarna upplever arbetet på sjukstugorna som omväxlande och utvecklande men är frustrerade över vakanssituationer och beroende av stafettpersonal.

– Det framkom även etiska utmaningar specifika för glesbygdsvård, till exempel att vara läkare för vänner och anhöriga, eller att tvingas prioritera vilken patient som får åka den enda lokala ambulansen, som då blir borta många timmar, säger Mante Hedman.

Liknande aspekter dök också upp i intervjuer med läkare vid motsvarigheten till sjukstugor i Nya Zeelands glesbygd, visar avhandlingen. I båda länderna uppger dock läkare stora fördelar med de små enheterna, som möjligheten att ge en vård med helhetssyn till gamla personer med många sjukdomar.

Text: Umeå universitet och forskning.se

Läs också: Alla äldre är inte gamla

Bild: MikaelLindmark, licens CC BY-SA 3.0, via Wikimedia Commons

Avhandling:

The community hospital model in northern Sweden, Umeå universitet

Kontakt:

Mante Hedman, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet
mante.hedman@umu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera