Kvinna med en mobiltelefon i händerna.
Artikel från Stockholms universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Medelålders kvinnor är en ny riskgrupp där spelberoende kan leda till kriminalitet. Det visar en studie som undersökt spelrelaterad brottslighet.

Forskare vid Stockholms universitet har gått igenom en kvarts miljon svenska domar för att undersöka kopplingen mellan spelproblem och kriminalitet. Brotten som studerats har skett under en femårsperiod. 

I nära 300 fall kunde brotten uppenbart kopplas till ett spelberoende.

– Brottsligheten är inte så stor jämfört med övrig kriminalitet, men den leder ofta till förfärliga konsekvenser med stora skadeverkningar för gärningspersonen själv, närstående och brottsoffren, säger Per Binde, docent i socialantropologi och spelforskare vid Stockholms universitet

De vanligaste brotten till följd av överdrivet spelande var bedrägerier, förskingring och stölder (se faktaruta).

Vanligaste brotten

Varje år blir minst 400 privatpersoner, företag och organisationer utsatta för speldriven kriminalitet. Ideella organisationer förlorade särskilt mycket pengar.

I forskarnas genomgång av spelrelaterade domar förekom skattebrott, bidragsbrott och i sällsynta fall misshandel, och ett mord. Men de vanligaste brotten är:

  1. Bedrägerier (hälften av fallen)
  2. Förskingring (17 procent)
  3. Stölder (15 procent)

Män var förövare i 76 procent av domarna under femårsperioden. 24 procent var kvinnor.

Casino och spelautomater på nätet

I forskarnas material märks även en ny riskgrupp. Bland personerna som begår spelrelaterade brott i Sverige ses fler kvinnor, jämfört med brottslighet i allmänhet.

– Det är kvinnor som fastnat i nätcasino eller spelautomater på internet. Medelåldern är 46 år, och de som förskingrar eller stjäl på arbetsplatsen bor ofta på mindre orter och har inte begått brott tidigare. De förlorar mycket pengar, och så ”lånar” de från där de arbetar och spelar för att vinna tillbaka pengarna. Det rullar på och kan bli stora belopp, upp emot en halv miljon kronor, innan det upptäcks, säger Per Binde.

Han menar att både spelbolag och socialtjänst behöver vara vaksamma på den nya riskgruppen.

– Spelbolagen, som är skyldiga att ha koll på dem som spelar riskfyllt, bör ta reda på om kunden har råd med spelandet, och i annat fall stänga av personen. Också socialtjänsten behöver se upp och vara vaksam, om de har att göra med en stressad medelålders kvinna som plötsligt har kommit i en ekonomisk kris.

Många fall anmäls inte

Även om de speldrivna brotten är relativt sällsynta, kan det vara toppen av ett isberg som visar sig i forskarnas statistik.

– Många fall, inte minst de som äger rum på arbetsplatser, blir inte anmälda, har otillräckliga bevis, eller upptäcks inte. Endast en tiondel av fallen anmäls, enligt tidigare forskning. I vår studie drog vi en snäv gräns för inkludering. Gränsfall där spelproblem delvis var orsaken till brottsligheten tog vi inte med, säger Per Binde.

Mer om spelberoende och konsekvenser

Ungefär 340 000 personer bedöms ha någon grad av spelproblem i Sverige. Det kan röra sig om att spela för mer än man tänkt sig, att bli stressad eller få ångest till följd av spelandet eller att få ekonomiska problem.

Spel om pengar definieras som spelande där man satsat pengar och där slumpen på något sätt är inblandad. Vanliga spelformer är lotter, bingo, spelmaskiner, kasinospel, sportspel, nummerspel och spel på travhästar.

Spelberoende likställs sedan den 1 januari 2018 med alkohol- och narkotikaberoende. Det innebär rätt till stöd och behandling. Personer som har behov av stöd kan vända sig till Stödlinjen som erbjuder anonym och kostnadsfri rådgivning till spelare och anhöriga. På Spelpaus.se kan man stänga av sig från allt spel.

Artikeln är ursprungligen publicerad på Stockholms universitets webbplats.

Vetenskaplig studie:

Criminogenic problem gambling: a study of verdicts by Swedish courts, International Gambling Studies.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera