Hundpromenad i parkområde.
Artikel från KTH – Kungliga Tekniska högskolan

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Fler grönområden, stadsodlingar, trevliga miljöer för promenader och cykling. Dussintals europeiska städer kan bli koldioxidneutrala om naturen får ta mer plats i den urbana miljön, visar en studie.

En studie, där bland annat forskare från Kungliga tekniska högskolan deltagit, visar hur städer kan skapa och samordna ett brett utbud av gröna lösningar som parker, gatuplanering och takträdgårdar för att både fånga upp och minska koldioxidutsläpp.

Studien har genomförts av forskare från Sverige, USA och Kina och rekommenderar de mest effektiva metoderna för naturlig kolbindning i 54 städer i EU.

Gröna miljöer kompenserar och minskar utsläpp

Studien visar hur en blandning av gröna lösningar tillsammans med andra klimatåtgärder kan göra det möjligt för städer att nå netto noll koldioxid − och även minska utsläppen med i genomsnitt 17,4 procent.

Forskarna fokuserade på de indirekta sätt som så kallade naturbaserade lösningar kan bidra till koldioxidneutralitet.

− Naturbaserade lösningar kompenserar inte bara en del av stadens utsläpp, utan kan också bidra till att minska utsläppen och resursförbrukningen, säger Zahra Kalantari som är forskare på avdelningen för vatten- och miljöteknik vid Kungliga tekniska högskolan.

Parker, odlingar och promenadstråk

Resultaten bygger på att integrera data från tidigare studier om effekter av naturbaserade lösningar. Här ingår till exempel stadsodling, trottoarer som möjliggör att regnvatten absorberas i marken och smalare vägar med mer grönska och träd. Andra lösningar är att bevara vilda livsmiljöer samt skapa trevligare miljöer för promenader och cykling.

Till exempel främjar stadsparker, grönområden och träd mer promenader, cykling och andra miljömässigt positiva vanor som ersätter bilkörning.

Energianvändning kan minska

I kombination med andra lösningar som grön infrastruktur kan dessa åtgärder ytterligare förbättra städernas mikroklimat genom att absorbera värme och kyla, och som ett resultat minska energianvändningen i byggnader.

− Forskningsarbetet ger också vägledning om vilka åtgärder som bör prioriteras och var de ska placeras för bästa effekt. Till exempel i Berlin rekommenderar studien att man prioriterar gröna byggnader och urbana grönområden, vilket kan resultera i en utsläppsminskning på 6 procent för bostäder, 13 procent inom industrin och 14 procent för transporter, säger Zahra Kalantari.

Det finns många studier som undersökt effekterna av individuella naturbaserade lösningar. Men den aktuella studien slår samman alla lösningar och analyserar den möjliga systemiska effekten, enligt Zahra Kalantari.

Studien är ett samarbete mellan forskare från KTH, Stockholms universitet, Högskolan i Gävle, Linköpings universitet, Kungliga Vetenskapsakademien, MIT och Shanghai Jiao Tong University.

Text: David Callahan

Artikeln är ursprungligen publicerad på KTH:s webbplats.

Vetenskaplig studie:

Contribution of prioritized urban nature-based solutions allocation to carbon neutrality, Nature Climate Change.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera