Fåglar som häckar i hålor anpassar blixtsnabbt sina ögon till mörker

Fåglar som häckar i trädhålor eller holkar utsätter sig regelbundet för stora växlingar i ljusintensitet. Under loppet av sekunder går de från att söka efter föda i fullt dagsljus till att mata sina ungar i en bohåla som ofta är flera tusen gånger mörkare.

Precis som människor behöver fåglar lång tid, upp till ungefär 45 minuter, för att helt anpassa sina ögon till mörker efter att ha varit ute i dagsljus.

Undulater är blixtsnabba

Men i en ny studie visar forskare att undulater, en fågelart som häckar i trädhålor i Australien, blixtsnabbt anpassar sina ögon till sämre ljusförhållanden.

Forskarna försökte i studien att efterlikna undulaternas naturliga miljö. De tränade fåglarna att flyga från en ljus miljö in i en mörkare låda där fåglarna fick välja mellan olika bilder för att få en matbelöning.

Genom att variera ljusstyrkan i lådan, och sedan studera hur detta påverkade fåglarnas val av bild, kunde forskarna dra slutsatser om fåglarnas synförmåga.

Det visade sig att fåglarna kunde se kontraster i ljusintensitet lika bra oavsett om det var lite eller mycket mörkare i bohålan. Det tyder på en snabb anpassning av ögonen till mörker.

Det tar dock längre tid för fåglarna att anpassa sig till mörkret fullt ut.

– Det förvånade oss att fåglarna inte tvekade och väntade längre på att ögonen skulle anpassa sig till de mörkaste förhållandena. I stort sett alla val skedde efter ungefär en sekund, säger Sandra Chaib, biolog vid Lunds universitet.

Kan ge medvetenhet om ljusföroreningar

Studien är den första som undersöker hur snabba ljusförändringar påverkar synförmågan hos fåglar. Resultaten är inte bara intressanta för hålhäckande fåglar utan har också bredare betydelse för forskningen om konsekvenserna av artificiell belysning på djur och deras beteende, enligt forskarna.

– Insikten om hur fåglar anpassar sina ögon till mörker är en viktig pusselbit för att förstå hur de fungerar och överlever i olika ljusförhållanden. Vår forskning kan bidra till en ökad medvetenhet om ljusföroreningar och hur de påverkar djurlivets välbefinnande, säger Sandra Chaib.

Läs också: Kycklingar gillar lek – och mamma
Människans luktsinne är skarpt – men kan vi spåra vilda djur?
Varför finns fästingar?

Vetenskaplig artikel:

Fast visual adaptation to dim light in a cavity-nesting bird, Proceedings of the Royal Society B.

Kontakt:

Sandra Chaib, Biologiska institutionen, Lunds universitet
sandra.chaib@biol.lu.se