Ett gäng glada människor badar i pool utomhus.
Artikel från Uppsala universitet

Rika eliter med stora pooler och välskötta gräsmattor berövar fattigare grupper tillgång till vatten i städer världen över, visar forskare. Resultatet kan bli akut brist på vatten i kranarna.

Forskarna har utgått från Kapstaden där en svår torka kring 2018 utvecklades till en aldrig tidigare skådad vattenkris, känd som ”dag noll”. Invånarna beordrades att vara mycket sparsamma med vattnet då farhågan var att kranvattnet helt skulle ta slut.

Landskap vid nästan uttorkad flod.
Svår torka i området runt Kapstaden, Sydafrika.

Forskare, bland annat vid Uppsala universitet, har utvecklat en modell som simulerar den ojämna vattenförbrukningen mellan Kapstadens olika samhällsgrupper före, under och efter torkan.

Städers eliter överkonsumerar

Modellen analyserar hur vatten används av hushållen, vilket ger en förståelse för hur olika samhällsklasser förbrukar vattnet. De fann att stadseliter överkonsumerar vatten för egna fritidsaktiviteter, till exempel för att fylla pooler, vattna trädgårdar eller tvätta egna bilar.

Fem samhällsgrupper ingår i forskarnas modellen. En är kategorin ”elit”, människor som bor i rymliga hem med stora trädgårdar och pooler. En annan är ”informella bosättningar”, bestående av människor som i allmänhet bor i kåkstäder i stadens utkanter.

Hushåll i de två rikaste kategorierna utgör mindre än 14 procent av Kapstadens befolkning, men använder lite mer än hälften av stadens totala vattenförbrukning. De två kategorier med lägst inkomster står för 62 procent av stadens befolkning, men förbrukar bara 27 procent av Kapstadens vatten.

Ojämlikheten är största boven

Forskarna fastslår att ojämlikhet mellan människor är en större orsak till städers vattenbrist än miljöfaktorer som klimatförändringar eller befolkningstillväxt.

– Vår studie visar att det enda sättet att bevara tillgängliga vattenresurser är att förändra privilegierade livsstilar, begränsa mängden vatten som används i rekreationssyfte samt fördela inkomster och vattenresurser jämnare, säger Elisa Savelli vid Uppsala universitet.

Invånare med låg inkomst, konstaterar forskarna vidare, är betydligt mer sårbara vid torka och vattenkriser än eliten, som både har råd med prisökningar och kan få tillgång till och utveckla alternativa vattenkällor.

Gäller många storstäder

Detta är inget unikt för Kapstaden. Studien belyser liknande problem i ytterligare 80 städer i världen, bland annat London, Miami, Barcelona, Beijing, Tokyo, Melbourne, Istanbul, Kairo, Moskva, Bangalore, Chennai, Jakarta, Sydney, Maputo, Harare, São Paulo, Mexico City och Rom.

– Även om vår studie bygger på Kapstadens socioekonomiska och hydrologiska förhållanden kan modellens beräkningar för vattendynamik i städer enkelt anpassas till andra städer som kännetecknas av socioekonomisk ojämlikhet och där hushåll har tillgång till både offentliga och privata vattenkällor, säger Elisa Savelli.

Nuvarande lösningar funkar dåligt

Forskarna beskriver hur pågående insatser för att hantera vattenförsörjningen i städer med knapp vattentillgång för det mesta är inriktade på tekniska lösningar, till exempel att utveckla en mer effektiv vatteninfrastruktur. Den typen av reaktiva strategier, som fokuserar på att upprätthålla och öka vattenförsörjningen, är otillräckliga och kontraproduktiva, menar forskarna. De behandlar symptomen och inte de bakomliggande orsakerna till kriserna.

Istället föreslår forskarna att en mer proaktiv strategi, som tar itu med ojämlikhet och minskar den ohållbara vattenförbrukningen bland eliterna. Det skulle kunna hantera framtida vattenkriser mer effektivt, enligt forskarna.

– Det finns ingenting som är naturligt med att eliter i städer överkonsumerar och överexploaterar vattentillgångar, eller med vattenmarginaliseringen av andra samhällsgrupper, säger Elisa Savelli.

Vetenskaplig artikel:

Urban water crises driven by elites’ unsustainable consumption, Nature Sustainability.

Kontakt:

Elisa Savelli, doktor vid Institutionen för geovetenskaper, Uppsala universitet
elisa.savelli@geo.uu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera