En hand och en mobiltelefon, i kvällsljus med små ljuskällor i oskärpa bakom.
Artikel från Göteborgs universitet

Den digitala övervakningen ökar konstant. Vissa människor vill göra motstånd och begränsa övervakningen. Men många ser också övervakningen som ett nödvändigt ont, enligt forskare.

Stater och privata företag övervakar människor. Och människor övervakar varandra via sådant som sociala medier och appar.

Att så många har koll på våra liv påverkar oss, konstaterar Lars Samuelsson, docent i filosofi vid Umeå universitet. Han och forskarkollegor har just publicerat en forskningsbaserad bok, en antologi, om den övervakningskultur som människor numera befinner sig i.

− Även om övervakning knappast är något nytt har den idag letat sig in i allt fler rum och i de flesta vardagliga sammanhang och det gör något med oss, säger Lars Samuelsson.

Data ger möjlighet till övervakning

Människor genererar kontinuerligt data vid användning av sociala medier, elektroniska enheter, banktjänster och välfärdssystem.

Det här ger möjlighet att urskilja övergripande mönster som kan hjälpa ett samhälle att analysera och förutsäga nuvarande och framtida beteenden. Det kan i sin tur hjälpa till att samordna och optimera resurser och kompetenser. Men samma data kan också användas för att övervaka människor och beteenden.

− Det som kan ses som legitimt och motiverat med ett välvilligt syfte kan också ses som påträngande och kränkande av den personliga integriteten. Jag tror att det här är något vi alla kan relatera till, säger Stefan Gelfgren, docent i religionssociologi vid Umeå universitet.

Människor reagerar på flera sätt

I forskningsantologin belyses övervakning ur en rad teoretiska perspektiv. Forskare inom exempelvis medie- och kommunikationsvetenskap, filosofi, geografi och sociologi försöker förstå vad det innebär för människan att leva i en övervakningskultur.

Forskarna noterar att människors attityder till övervakning inte är entydiga.

− Å ena sidan visar flera kapitel att det är viktigt för många att information om dem inte samlas in och sprids. Å andra sidan pekar flera studier i boken, ibland i samma kapitel, på att folk generellt sett hanterar övervakningen tämligen pragmatiskt i sitt vardagliga liv, säger Lars Samuelsson.

Ett nödvändigt ont

I studier av hur människor förhåller sig till datainsamling i mobilspel eller fertilitetsappar framkommer att övervakningen överlag förstås som ett nödvändigt ont, något som det inte går att komma ifrån.

Kort och gott försöker människor att hantera en komplex värld på bästa möjliga sätt.

− Vi kan se att folk generellt sett är väldigt reflexiva och medvetna kring sitt eget beteende i relation till den digitala datainsamlingen och övervakningen, säger Stefan Gelfgren.

Bok:

Antologin Everyday Life in the Culture of Surveillance går att läsa gratis här.

Kontakt:

Stefan Gelfgren, docent i religionssociologi, Umeå universitet
stefan.gelfgren@umu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera