Stora skillnader i vårdbehov hos äldre med alkoholproblem

Missbruksproblem, speciellt alkoholmissbruk, är en osynlig epidemi hos äldre personer. I en avhandling vid Umeå universitet undersöks nu alkoholrelaterade problem och dess långsiktiga konsekvenser för äldres hälsa. Studien tittar även på äldre personers egna  erfarenheter av alkoholmissbruk och hur de ser på behandling.

Samsjuklighet är vanligt vid missbruk

Resultaten visar att ungefär 25 procent av personer som tar del av kommunal missbruksvård är äldre. Fler än hälften har psykiska problem och 70 procent lever även med andra sjukdomar.

Nästan tre fjärdedelar blir inlagda på sjukhus, ofta upprepade gånger, efter att de har sökt sig till kommunala inrättningar för personer med missbruksproblem.

– Äldre med missbruksproblem är ingen homogen grupp. I min forskning har jag kunnat se fem distinkta grupper av patienter som skiljer sig åt gällande när de började dricka, i vilken utsträckning de har en psykisk samsjuklighet, om man har ett blandmissbruk och vilket socialt nätverk man har, säger forskaren Wossenseged Jemberie vid Umeå universitet.

Stora skillnader bland äldre alkoholmissbrukare

Till exempel hade män där alkoholkonsumtionen ökat senare i livet ofta bättre hälsa och socialt stöd. Män som däremot började dricka tidigt i livet hade i högre utsträckning psykisk samsjuklighet, var mer socialt isolerade, hamnade oftare i kriminalitet och använde oftare fler substanser än alkohol.

– De äldre kvinnornas alkoholkonsumtion ökade generellt senare i livet än männens, men trots det rapporterade många kvinnor att de hade psykisk samsjuklighet, hade upplevt trauman tidigare i livet och att de kände sig ensamma, säger Wossenseged Jemberie.

Behov av stöd och vård varierar

Hans forskning pekar på att om kunskapen ökar om de varierande behov som äldre personer med missbruksproblem har, så kan sjukvård och socialtjänst erbjuda mer  individuellt anpassad hjälp.

– Genom att identifiera olika grupper av äldre med missbruksproblem kan man förbättra vården. Äldre är mer benägna att fortsätta sitt deltagande i alkoholbehandlingsprogram som värderar deras erfarenheter, kunskap och mål, som respekterar deras autonomi och som låter dem vara delaktiga i beslut som rör den egna vården, säger Wossenseged Jemberie och fortsätter:

–  Att göra vård- och stödinrättningar uppmärksamma på äldre personers preferenser och behov skulle kunna göra det enklare att få kontakt och starta behandling tidigare.

Många drar sig för att söka hjälp

I intervjuerna framkom att många hade levt med alkoholproblem i flera år innan de sökte hjälp. De drog sig för att söka hjälp på grund av upplevd stigmatisering, och för att behandling mot alkoholproblem i Sverige nästan alltid siktar mot att få patienten att helt avstå från alkohol.

– Mina resultat pekar mot att äldre personer kan få ökad livskvalitet även om man bara lyckas begränsa alkoholintaget. När äldre personer fick ta del av behandling som respekterade deras åsikter och autonomi, gav dem målsättningar att sträva mot och som gav dem större makt över sin situation så minskade de sitt alkoholintag. De förbättringar i hälsa och sociala relationer som sedan följde gjorde det också enklare för dem att fortsätta sträva mot tillfrisknande trots återfall, säger Wossenseged Jemberie.

Avhandling:

Alkohol och åldrande: en multimetodstudie om heterogenitet och multidimensionalitet,Umeå universitet.

Kontakt:

Wossenseged Birhane Jemberie, doktorand vid institutionen för socialt arbete och enheten för demografi och åldrandeforskning, Umeå universitet. wossenseged.jemberie@umu.se