Närbild på tre kreditkort som ligger på varandra.
Artikel från Göteborgs universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Slopandet av avgiften i primärvården för 85-åringar och äldre har inte medfört fler vårdbesök. Därmed tycks den avsedda effekten av förändringen ha uteblivit, enligt en studie.

Sedan 2017 är primärvården avgiftsfri för personer från 85 år i hela Sverige. Syftet med förändringen, när den gjordes, var framför allt att minska risken att äldre personer avstår från nödvändiga vårdbesök. Vid stort vårdbehov och upprepade besök ansågs avgiften kunna vara ett hinder, högkostnadsskyddet till trots.

Inga större hälsoeffekter syns

Den aktuella studien bygger på registerdata om 81–87-åringar i Region Stockholm och Västra Götalandsregionen under åren 2014 till 2018.

Resultat: De äldre personerna i studien undvek överlag inte att söka sjukvård på grund av besöksavgiften. Och mätt i dödlighet och sjukhusinläggningar syns inga större hälsoeffekter av de avgiftsfria besöken.

Vårdbesök skjuts upp

Däremot såg forskarna att de som närmade sig 85-årsstrecket kunde skjuta upp besök i primärvården, i upp till fyra månader.

– De som närmar sig åldern för avgiftsfri primärvård väntar med vissa besök, men vi ser inga bevis i studien på att de försenade besöken leder till några allvarliga hälsokonsekvenser, säger Naimi Johansson, disputerad på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.

Uppskjutna besök gällde inte läkarbesök, utan andra planerade besök eller uppföljningsbesök.

Kostnader drog åt olika håll

En oförutsedd konsekvens av avgiftsfriheten är att sjukvårdskostnaderna förändrades, både uppåt och nedåt. I Västra Götalandsregionen minskade kostnaderna med cirka 265 000 kronor per år. I Region Stockholm ökade de med cirka 501 000 kronor per år.

Minskningen i Västra Götalandsregionen berodde på färre sjuksköterskebesök under månaderna strax före 85-årsdagen. Kostnadsökningen i Region Stockholm berodde på att sjuksköterskebesök uppskjutna strax före 85-årsdagen senare ersattes av läkarbesök.

Forskningsstudien är ett samarbete mellan Göteborgs universitet, Region Örebro län och Örebro universitet samt Monash University, Australien.

Vetenskaplig artikel:

Reductions in out-of-pocket prices and forward-looking moral hazard in health care demand, Journal of Health Economics.

Kontakt:

Naimi Johansson, disputerad på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, numera hälsoekonom i Region Örebro län
naimi.johansson@gu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera