Kvinna sneddar över gata, sedd uppifrån
Artikel från Karolinska Institutet

Ett nytt test för livmoderhalscancer tycks kunna förutsäga cellförändringar bättre än de metoder som finns idag. Testet hjälper bland annat till att varna för vilka som kommer att utveckla allvarliga cellförändringar till följd av hpv-infektion.

Gynekologiska cellprover som undersöks med mikroskop används idag rutinmässigt i vården för att upptäcka cellförändringar som kan leda till livmoderhalscancer.

Forskare vid bland annat Karolinska Institutet har publicerat en studie där de undersöker en ny typ av test. Testet analyserar så kallade epigenetiska förändringar, det vill säga förändringar i cellerna som påverkar vilka gener som är aktiva. Sådana förändringar påverkas av faktorer som miljö, livsstil och åldrande.

Hpv, cellförändringar och cancer

Livmoderhalsen är den nedre delen av livmodern och allra längst ned sitter livmodertappen, som mynnar ut i vaginan. Livmodertappens insida och utsida är täckt med olika slags celler. Där cellerna möts finns ett område som är särskilt känsligt och där det kan uppstå cellförändringar. Ytan där cellförändringar kan uppstå är ungefär lika stor som ett frimärke.

Cellförändringar upptäcks genom att man lämnar ett cellprov. De flesta lätta cellförändringar läker av sig själva. De kallas ibland även låggradiga. De utvecklas sällan till livmoderhalscancer.

Så kallade höggradiga cellförändringar är inte cancer. Men de har större risk att utvecklas till cancer och behöver därför oftast behandlas. Höggradiga cellförändringar tas vanligtvis bort med en enkel operation.

Livmoderhalscancer föregås huvudsakligen av cellförändringar som i sin tur har orsakats av humant papillomvirus, hpv. Det är mycket vanligt med hpv-infektion och de allra flesta med hpv-infektion får inte livmoderhalscancer.

Regelbunden cellprovtagning, som landets regioner står för, har visat sig framgångsrikt vad gäller att upptäcka cellförändringar och förhindra livmoderhalscancer. Kvinnor i åldern 23-70 år kallas till cellprovtagning.

Källor: 1177, forskning.se, Karolinska Institutet

Det är väl känt att en infektion med hpv, humant papillomvirus, är en riskfaktor för livsmoderhalscancer. Infektionen kan i många fall finnas i kroppen under många år utan att något händer. Men hos vissa kan viruset med tiden ge upphov till höggradiga cellförändringar – som i sin tur kan leda till cancer, se faktaruta ovan.

Vid studier av specifika epigenetiska förändringar i cellprover från kvinnor med hpv-infektion fann forskarna att det nya testet var bättre, jämfört med dagens mikroskopi-baserade metoder, på att hitta befintliga höggradiga cellförändringar.

Varnar för cellförändringar hos hpv-infekterade

Forskarna undersökte också cellprover från kvinnor med hpv-infektion och följde deras resultat framåt i tiden.

Resultatet i studien: Hos 55 procent av dem som hade hpv, men som vid tiden för provtagning inte hade synliga cellförändringar, kunde testet förutsäga utveckling av höggradiga cellförändringar under de följande fyra åren.

Kan leda till tidigare behandling

– Metoden har potential att förbättra dagens screeningprogram och möjliggöra ett tidigare ingripande för att förebygga cancer, säger Karin Sundström, läkare vid Karolinska Universitetssjukhuset och forskare vid Karolinska Institutet.

Testet har utvecklats av ett internationellt forskarlag och är en del av ett forskningsprogram som syftar till att förutsäga risken att utveckla fyra typer av cancer – bröst-, äggstocks-, livmoder- och livmoderhalscancer – från ett enda cellprov från livmoderhalsen.

Forskargruppen planerar nu att testa den nya metoden på prover från kvinnor som vaccinerats mot hpv och därför har betydligt lägre risk att drabbas av livmoderhalscancer.

– Vår förhoppning är att kunna upptäcka fler som löper risk att utveckla livmoderhalscancer men också att framtida screening ska kunna förutsäga risken även för andra cancerformer som drabbar kvinnor, säger Joakim Dillner, professor vid Karolinska Institutet.

Vetenskaplig artikel:

The WID-CIN test identifes women with, and at risk of, cervical intraepithelial neoplasia grade 3 and invasive cervical cancer (James E. Barrett, Karin Sundström, Allison Jones, Iona Evans, Jiangrong Wang, Chiara Herzog, Joakim Dillner, Martin Widschwendter),  Genome Medicine.

Kontakt:

Karin Sundström, läkare vid Karolinska Universitetssjukhuset och forskare vid institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet
karin.sundstrom@ki.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera